Vaknade klockan 05.30 av att jag har ont i ryggen, foten, magen, hela vänsterarmen plus tummen och så till sist knät.
Lyckades ändå somna om i ett par timmar men nu gick det inte längre.
My back is killing me.
Knät värker ju jämt och hela tiden så det tänker jag nästan inte på längre, vad det är för fel på foten vet jag inte.
Min vänsterarm spökar igen nu när jag börjat jobba. Jag försöker att inte bära de små liven men det det funkar inte att låta bli hela tiden. Vissa barn måste man ära helt enkelt och min vänstra arm är utsliten efter alla år med att lyfta små barn. Tummen på den vänstra handen vill inte heller vara med och leka längre, bara jag inte har ett sånt där
karpaltunnelsyndrom, eller vad det heter.
Hälften av tanterna på mitt jobb har ju opererats för det problemet.
Ja, det märks att man inte är ung och fräsch längre. Jag har blivit en sån där gammal tant som har ont överallt trots att jag lovade mig själv att aldrig bli det. Mitt yrke sliter mer på kroppen än vad man kan tro.
Nu när jag har beklagat mig lite så kan jag ju berätta att Calle flyttar hem i dag.
Klockan tio åker Jonny och hämtar släpet. Jag tror inte att jag skall hjälpa till att flytta direkt men jag skall förbereda hans rum så att det är tomt och rent till de kommer med alla möblerna.
Säng, byrå, och databord är väl allt som han har med sig, resten skall köras till ett förråd som han har hyrt.
Det är väl med blandade känslor som han kommer hem igen antar jag och det är med blandade känslor som vi tar emot honom. Klart att han är välkommen hem, det skall tom bli roligt men jag förstår ju att det är inte det här han vill egentligen. Det är ju tur att vi har så stor lägenhet.
Till middag skall jag servera kalvfilé med potatis och en varm och en kall sås. Örtsås och svampsås (tror jag). Det beror på hur bra det går med flytten i dag. Hämtpizza kanske också blir ett alternativ.
Ja, som du förstår så har jag en ganska körig lördag framför mig men jag hoppas att allt kommer gå som smort och att ungen är iordning innan måndag.
