God fortsättning!

I dag är det alltså dagen efter men det känns som att det är i dag julen börjar "på riktigt". För i dag kommer nämligen Calle och Agnes och då är familjen fulltalig igen.

Vi hade det supermysigt i går men som morsa/farsa och värd/värdinna blir det mycket att springa runt med mat och dryck till folk.

Vi tog en kort promenad i blåsten.

Sedan blev det glöggmys på loftet.

Jag tror att alla blev nöja över sina julklappar också.

Här testar svärfar Knuts VR-glasögon.

I dag blir det lugnare på matlagningsfronten. Vi har lagt ut lunchen på Knut och då blir det kolbullar ute i stormen.

Jag skall duka om och sätta nya ljus i stakarna innan det blir kalkonmiddagen.

Julmaten får vi käka mellan varven.

Ingen risk att vi måste gå hungriga den här helgen i alla fall.

God fortsättning alla.

Dan för dan före dopparedan

I eftermiddag åker vi till stugan och börjar fira jul.
Jag, Jonny, Knut och Ludwig åker ut i dag. I morgon kommer Ida och Thomas och på söndag dyker Calle och Agnes upp.
Jag längtar!
Nu skall bara det allra, allra sista köpas in. Lite mjölk och grädde, grönsaker och bröd, ja sådant som inte kunde inhandlas förra helgen.
Jag skall tömma soporna och kylskåpet samt vattna blommorna innan jag åker, men SEN är jag helt klar för Hållen och julen.
I kväll sitter jag med tindrande ögon och tittar på den glittrande granen med en glögg i handen och ljuvlig julmusik i högtalarna.
Jul, Juuul......stålande juuul!
I morgon är det fredag, da´n före da´n, lönedag.... och jag skall INTE ränna runt med alla andra på Gränby Centrum.
Den känslan är obeskrivlig.
Nä, i morgon står jag i köket i Hållen och lagar mat. Julskinka, Janssons, röding mm mm.
Jag  har i ett svagt ögonblick lovat svärfar att göra kroppkakor till middag. Håll tummarna att de blir goda.
Jag har gjort kroppkakor två ggr i mitt liv och då blev de bra.

 Nä, nu måste jag kila vidare.
Vi ses senare.
Kram å God Jul!

Vit jul

Flera inlägg på Facebook handlar om att vi vuxna skall ge våra barn en vit jul.

Barn mår dåligt av att vuxna dricker alkohol på julen och det minsta vi kan göra för dem är att hålla oss nyktra, åtminstone på jul.

Det är sådana moralpredikningar att jag nästan mår illa.

Barn mår ALDRIG bra när vuxna dricker för mycket. Inte på jul, inte på påsk, inte på en vanlig lördag, aldrig.

De barn som växer upp i miljöer med för mycket alkohol mår inte bättre av att jag är nykter på julen.

Man måste alltid ta hänsyn till barnen när det kommer till alkohol.

När mina barn var små hade vi ingen alkohol på julen, vi drack väldigt sällan alkohol över huvudtaget.

Det är inget konstigt med det. Mina barn har varit med på fester där vuxna druckit alkohol men jag och Jonny har varit nyktra.

Allt eftersom de blivit äldre har vi också druckit och ibland har vi blivit lite onyktra.

Nu är de vuxna och vi tar oss gärna en snaps till sillen och en julöl till maten.

Vi dricker spetsad glögg och julmumma men vi blir nödvändigtvis inte onyktra för det.

Som förälder måste man alltid tänka på barnen i första hand, inte bara på julen.

Frågar jag mina vuxna söner nu hur de upplevt din barndom angående alkoholen så svarar de att det aldrig varit några problem.

De har aldrig upplevt att vi varit fulla, sluddriga eller luktat illa.

Det tar jag som ett gott betyg. Använd insidan av huvudet när ni har småbarn. De som har alkoholproblem kommer knappast vara nyktra den här julen heller bara för att duktiga pappor och mammor skriver långa noveller på Facebook.

Oj, nu har någon trampat på Maggans ömma tå, kanske du tänker. Men så är det inte. Alkohol är inget problem för mig. Jag kan vara nykter om jag vill men ibland vill jag kunna dricka utan att behöva stå till svars för alla barn som växer upp i en alkoholists närhet.

Jag har tagit mitt föräldraansvar en gång och nu är det upp till andra småbarnsföräldrar att göra detsamma.

Kjedjebrev

Tack för alla fina julkramar och hjärtan som jag fått de senaste veckorna.

Det är kjedjebrev som skall sändas vidare och tillbaks till avsändarna.

Tack igen men jag är lite tråkig när det gäller just kjedjebrev.

Jag vet aldrig vilka jag skall skicka dem till och jag har nog aldrig skickat ett brev vidare i hela mitt liv.

Förlåt alla och tack igen för de fina julkramar, nallar och ljus jag fått.

2017

Snart börjar ett nytt år.

Jag undrar vad det bär i sitt sköte?

Det bara MÅSTE bli bättre än 2016. Detta år går nog till världshistorien som Maggan Munthers sämsta år ever.

Det är tur att man inte vet i förväg vad som komma skall.

Nu låter jag som pessimisternas pessimist, det vet jag, men just nu orkar jag inte med fler hemskheter.

Jag vill komma tillbaks till den där glada Maggan som jag var en gång i tiden. Hon som skrattar istället för att gråta. 

Hon som orkar ta tag i saker och ting.

Just nu ligger jag bara på soffan med huvudet fullt av hemskheter.

År 2017 måste bära med sig trevliga saker till mig. Jag skall göra vad jag kan för att komma upp på land igen istället för att ligga här och drunkna.

Det finns bara en person som kan göra den förändringen för mig och det är jag.

Jag vet ju det, men ändå är det så svårt.

Nu sitter jag här med en tom almanacka framför mig. Den vill jag fylla med roliga saker. Jag skall försöka göra det för min skull.

Var är svaren?

Jag läser nästan varje dag bra artiklar som handlar om Försäkringskassan.

Det är arga läkare som skriver och blir ifrågasatta av Försäkringskassans utredare, det är sjuka människor som måste skriva in sig i arbetsförmedlingen, eller gå tillbaks till ett arbete de inte klarar av ( jag är en av dem). Artiklarna handlar om människor som trodde att allt skulle bli bättre med den nya regeringen men istället har situationen för oss sjukskrivna bara förvärrats.

Det handlar om människor som blir utan pengar och som måste lämna hus och hem och leva på socialbidrag.

Jag har tur som kan leva på min man. Utan honom skulle jag också vara utan pengar vid det här laget. Men meningen är väl att jag skall klara mig själv. Jag har arbetat och betalat skatt sedan jag var 16 år.

Jag läser dessa artiklar nästan varje dag, de finns i tidningarna och de delas på Facebook.

Människor är arga, upprörda, ledsna och uppgivna.

Vi läser och delar vidare så att fler skall kunna läsa om hur vi blir misshandlade av en instans som finns här för att hjälpa men som istället hellre verkar vilja stjälpa.

Men var är svaren?

Varför svarar inte Försäkringskassan på kritiken? Varför får vi ingen förklaring på varför svångremmen dras åt så hårt på oss som redan är så svaga?

Varför förklarar inte vår regering hur vi sjukskrivna, som inte kan arbeta, skall kunna klara oss?

Varför kräver inget ett svar undrar jag?

Tomten har kräkts...

...hemma hos oss.

Jag gillar't jättemycket. 

Kanske Enst varit här och spytt lite också.

Vi har gjort vårt bästa för att det skall se ut som så, iallafall.

Inga moderniteter här inte. Nä, här ser det ut som om mormor varit med och julpyntat.