Ännu en födelsedag

I dag skulle du fylla 27 år.

Om en vecka är det fem år sedan vi fick reda på att du var sjuk, du hade precis fyllt 22 år.

Tjugosju år! 

Undrar var du hade varit i livet?

Jag tror att du hade arbetat som fastighetsskötare någonstans i Stockholm. Ida och du hade flyttat till Stockholm direkt efter din utbildning, tror jag.

I dag skulle vi åkt till dig med paket och du hade bjudit på en härlig middag.

Trots att du inte ville arbeta som kock så skulle du fortfarande utvecklas som matlagare och du skulle fortsätta att laga fantastisk mat.

Istället så träffas familjen utan dig ikväll. 

Vi åker till minneslunden och tänder ljus för dig och sedan åker vi och äter en god middag någonstans.

Du är så oerhört saknad älskade Ludwig.

Skål för dig på din födelsedag.

Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!!!

Aldrig mer!!

Vi packar å packar och vi rensar och rensar.

Har varit till återvinningen ett antal gånger nu och i eftermiddag kommer det folk som skall köpa grejer.

Både sänggaveln och vårt vardagsrumsbord ryker i dag.

Det går bra med packning och rensning, men vi är trötta nu. Det är ju så förbannat tråkigt att flytta.

Varje gång så säger jag ”aldrig mer”. Men likt förbannat gör jag det igen.

Hur många ggr har du flyttat i ditt liv?

Detta blir min sextonde gång!!(sjutton om jag räknar flytten till Hållen)

Från Freskvägen till Odenskogsvägen, flyttade hemifrån till Furutorpsgatan, vidare till Stuguvägen, sedan till Rådhusgatan och tillbaks till Odenskogsvägen. Sedan till Frösön på Rådmansgatan och Hornsgatan. Från Hornsgatan till Skyttorp och Skyttbacksvägen och sedan Kyrkogårdsgatan i Tierp. Tillbaks till Skyttorp och till Vikstavägen denna gång. Så tillbaks till Östersund och Vetevägen 27, sedan till Vetevägen 33. Så till Kallkällvägen och sedan tillbaks till Uppsala och till FänrikStåls gata, sedan till Murargatan och nu till Ångkvarnsgatan. 

Phu!!

Aldrig mer, säger jag igen nu…..för sjuttonde gången,

Vi packar å packar

I helgen har det hänt massor.

Vi har packat alla vitrinskåp och alla överskåp i köket.

Vi har rensat i garderoben i hallen. Jag slängde en hel sopsäck med skor (inget att få ångest över, det var bara fula och trasiga dojor). 

Vi har ställt ut en massa ytterkrukor på bordet på loftet och hoppas nu att grannarna hämtar dem, annars åker de i soporna i morgon.

Jag har packat mina smycken och jag har börjat att packa mina kläder.

Nu har vi slut på flyttlådor så i morgon måste vi köpa fler.

Vi är väl uppe i ett fyrtiotal packade lådor nu. 

Men ännu ser vi inte ljuset i tunneln, ännu är det en hel del kvar.

Jag förstår inte att jag gör detta igen??!!

Jag HATAR ju att flytta!

Men det är skönt att rensa, det känns som om jag går ner ett kilo för varje grej som jag slänger eller säljer.

I morgon skall jag lägga ut vårt vardagsrumsbord till försäljning.

Någon som är sugen på ett gediget ekbord(ej faner) med en glasskiva.

Vi köpte det på Europa möbler för ca fem år sedan för 3500kr.

Tänkte sälja det nu för 500kr.

Någon som vill köpa? Eller känner någon annan som behöver ett nytt bord?

Var är min telefon?

Jag vet inte hur många gånger per dag jag säger den frasen: var är min telefon?

Jonny håller på att bli tokig på mig…

Det spelar ingen roll var jag står eller vad jag skall göra så är min telefon alltid spårlöst borta!

Jag håller den i handen i ena sekunden och i den andra sekunden är den borta.

Någon som känner igen sig?

Den kan ligga precis var som helst. För det mesta ligger den på handfatet. 

Roligast är väl ändå när jag pratar i telefonen, skall googla något samtidigt och med telefonen på örat så letar jag som en galning efter telefonen…

Någon som känner igen sig?

Jag tror på allvar att jag håller på att bli tokig, åtminstone lite åldersdement. Inget att skoja om egentligen för ibland undrar jag på allvar om jag är 55 år eller 90???

Jag läste…

… någonstans en titel på en bok, som löd: ”Ogråten gråt, ger förstoppning i själen”.

Det sätter huvudet på spiken.

Ogråten gråt ger förstoppning i själen.

Tänker på alla tårar jag fällt och fortfarande fäller, tänker på hur trött jag blir efteråt, tänker på hur ”förstoppad” jag skulle varit om jag inte kunde gråta.

Tänker på alla stackars människor(män för det mesta), som inte kan gråta.

Ångesten och sorgen måste äta dem inifrån. 

Hur det än är så är det otroligt skönt att gråta. Att gråta tillsammans med någon, utan att någon behöver trösta den andre, är också skönt.

Jag behöver inte alltid bli tröstad, för det finns ändå ingen tröst att ge, utan jag behöver bara få vara ledsen och bli lyssnad till.

Att våga stanna med någon som som är i sorg och som gråter, utan att ge tröst, är nog inte en helt lätt uppgift. 

Men när ingen tröst finns att ge, är nog att lyssna det finaste man kan ge någon annan.

Tänk så många förstoppade själar det måste finnas i världen…

 

Äntligen är det gjort!

Vi har båda haft ångest över att ta tag i Luddes rum. Han hade fortfarande mycket saker där inne. Bla alla papper och kallelser från Ackis och onkologen.

Det var tufft att rota i hans privata arkiv och gå igenom allt som han hade sparat.

Mycket ångest som låg i varje låda och på varje hylla där inne.

Vi läste och grät och kastade.

Sparade lite också givetvis, men allt som hade med hans sjukhusbesök att göra slängde vi bort.

Nu vill vi bara omge oss av ljusa och fina minnen av Ludwig.

Det gör så ont att rensa bort en son, om du förstår?

Vi är helt slut nu, psyktrötta båda två.

Det tär på krafterna en sån psykiskt krävande helg. Förstår att det är svårt att förstå för det är svårt att förklara. 

Efter en lång dag med tusen tårar så gick vi ner på Ragusa. Vi tog en drink, åt heta räkor i panna, sedan oxfilé på lavasten och delade på en flaska Ripasso.

Skönt att komma hemifrån en stund och skönt att komma över detta stora hinder på väg till vårt nya boende.

I dag känns det lite bättre och idag är det lite lättare att andas.

Det är tur att vi har våra knasiga hundar som får oss att skratta lite varje dag. Kan man göra annat åt den här knäpphunden?😄😍

Efterlysning

Jag önskar köpa fler av dessa tallrikar men de säljs inte längre på Cervera.

De har heller inget namn. Det enda jag vet är att de är made in Portugal. 

Någon som vet var jag kan köpa dessa? Någon som vill sälja? Någon som vill hjälpa mig att scanna nätet?

Har hittat djupa och assietter på Tradera men de finns endast för avhämtning i Göteborg….joråsatteee….