Handledarutbildning

Nästa vecka kommer det en student till mig som går andra året på Barn&Friditsprogrammet.
Jag skall vara handledare åt den här tjejen eller killen så idag skall jag på handledarutbildning på förmiddagen på Katedralskolan.
Det skall bli intressant.

Efter jobbet skall jag handla till "halv åtta hos mig" på lördag.
Tror du jag kom i håg att göra en inköpslista i går då?
Nähää!
Jag har väl det mesta i huvudet och har jag glömt något så har jag både fredag och lördag på mig att komplettera.

I morse var det 1 kg upp?! Trist! men det är bara att skita i det och fortsätta som vanligt.
I går kväll cyklade jag för första gången den här veckan och det var jätteskönt.
Fattar inte varför jag känner sån´t motstång till att röra på mig?
Det är ju sååå  skönt när det är gjort.

Nu skall jag försöka fixa frissan så som frisörskan gjorde i tisdags :)
Wish me luck!

Det är torsdag hörru! Fredag i morgon igen. Man kan inte tro hur fort veckorna swischar förbi?!

Karpaltunnelsyndrome

Jag har så jäkla ont i tummen.
Jag gissar själv att jag börjar få problem med karpaltunneln.
Idag köpte jag ett handledsskydd och nu ska jag börja käka antiinflamatorisk medicin.... igen :P
Om min tumme inte blir bättre efter det så får jag söka läkare.

Nöjd och glad

I dag vaknade jag 30 minuter innan alarmet ringde.
Det är onsdag igen, tiden går i en rasande fart.
Det var lite minus på vågen i morse....taggad!
Jag är nöjd med min nya frissa, tack för alla fina kommentarer.
Det skall regna i dag, men vad gör väl det. Stövlar och regnkläder på ba.
I kväll skall jag göra menyn till vår middag som vi skall ha på lördag, tyvärr vill jag inte avslöja landet ännu så du får vänta till på lördag.
Alla är förkylda runt omkring mig men jag har klarat mig hittils, peppar, peppar.
Magen är bättre men inte bra så det är dog de där Probiotica tabletterna som spökar, skönt att det inte var/är magsjuka.
Jag har en vanlig vardag framför mig och det känns bra. Jag är tacksam för mitt ganska vanliga och tråkiga liv. Det kommer över mig då och då, trots att jag önskar att mycket vore annorlunda så är jag ändå tacksam för det jag har.
Jag läste den här hemska artikeln i går och när man gjort det så är man tacksam över sin egen lycka. Känner du dig som om hela världens elände vilar på dina axlar? Läs detta så lovar jag att du ändrar åsikt. När du läst detta och torkat tårarna så känner du bara tacksamhet att det inte är du.
Med detta önskar jag dig en bra onsdag och jag hoppas vi ses senare.
PUSS!!

Ny frilla

Å framför allt...
... ny färg.
Jag är supernöjd.
(Tror jag det för det priset) :)

Äntligen!

I dag skall jag äntligen gå till frissan och ta hand om mitt stackars slitna sommarhår.
Jag ser ut som en bleachblond Huge Heffnerbrud(fast bara i håret, tyvärr)  :)
Jag har en utväxt från helvetet och jag måste klippa bort all t det slitna åsså lite mörka slingor på det, så blir det nog bra.
Minst 1500  kr fattigare blir jag väl också :(
Det är för jäkla dyrt att gå till frissan.
Men det ska bli jäkligt skönt. Jag hoppas att den här andra tjejen är lika bra som hon som jag brukar klippa mig hos. Petra som brukar klippa mig var uppbokad ända till sista oktober och så så länge till kan jag bara inte vänta. Jag skäms att visa mig bland folk snart.
Nu måste jag rusa.
De här öppningsmornarna går fortare än vanligt.
Jag visar bild på mig själv och min nya frilla i eftermiddag.
Hörs!
      

Nobody puts baby in a corner

Jag är ganska dålig på att stå upp för mig själv.
Jag blir trampad på men jag säger inte ifrån.
Jag märker inte ens att folk kliver på mig förrän långt senare eller om någon annan märker det och säger det till mig.
Jag har fått de mest korkade kommentarer sagda till mig utan att jag blivit förbannad.
Jo, jag blir ju förbannad och ledsen senare, men inte direkt. Det är precis som min hjärna inte registrerar övertrampet förrän jag kommer hem.
Läkare har behandlat mig som skit utan att jag har sagt ifrån. Arbetskamrater under årens lopp har fällt kommentarer som sårar men den ende som får min ilska och mina tårar är min älskade Jonny. Han får ta all min ilska och skit.
Jag försöker gaska upp mig på jobbet men det är svårt. Nu menar inte jag att folk trampar på mig för jämnan utan jag får mest väldigt fin feedback av mina fina kollegor men visst händer det att man får en del konstiga saker slängda i ansiktet.
Jag önskar att jag registrerade på en gång och blev förbannad genast, men som sagt var så är det precis som att jag själv inte förstår att jag blir trampad på och jag undrar vad det beror på?
Det kanske har att göra med den synen som jag har på mig själv?
Jag kanske inte tycker att jag är värd att stå upp för.
Mina barn beskyddar jag som en tigrinna jag skulle kunna ringa till kungen om det vore för någon i min familj men inte om det "bara" gäller mig själv.
Jag önskar jag kunde lära mig att sätta ner foten på en gång och säga nej även för min egen skull men det är svårt.
Kanske det beror på att ingen stod upp för mig när jag var barn. Ingen visade mig att jag var värd att slåss för. Mina föräldrar sa aldrig ifrån när någon var dum mot mig. De skulle aldrig drömma om att ringa min lärare när jag fick stryk av killarna så att jag fick hjärnskakning, på väg hem från skolan i fjärde klass. Mamma sa bara: -Å vad hade du sagt då som gjorde pojkarna så arga?
Hmmm....ja vad säger man om det?

Som vanligt när jag skriver är det inget speciellt som föranlett detta blogginlägg så det är ingen som behöver gå och tro att hon/han har sårat mig i dag och att jag nu sitter hemma och gråter för din skull. Saker dyker bara upp i min hjärna och då måste de ut.
Jag mår finfint och nu ska jag mysa i tv-soffan resten av kvällen.

Dax å jobba

Nu när magen inte åker som en bergochdalbana så är det väl bara att ge sig iväg till arbetet med ett leende på läpparna.
Jag får ont i ryggen av att bara ligga hemma å lata mig. Jag måste röra på mig för att få igång blodcirkulationen.

Jag fortsätter min viktminskning och har nu snart nått mitt första delmål.
Det känns underbart skönt.
Jag ser mig själv i lite mindre kläder inom en snar framtid.
Fast först skall jag komma i de kläder som jag redan har innan jag kan börja handla kläder i ännu mindre storlekar.
Jag har två garderober jag. När jag kan ha den ena så är den andra förliten och när jag kan ha den halvan så är den andra halvan för stor. Så är det att vara en jojo-bantare.
Men förhoppningsvis så är nu jojobantningen ett minne blott. Jag hoppas att from nu kunna hålla min vikt. Jag vet ju som sagt precis hur man gör. Måste bara få in detta i min hjärna också.
Mitt mål är inte att bli någon sulfid utan att få bort den värsta övervikten, gå ner några klädstorlekar så att jag kan köpa kläder utan att behöva gå på tjockisavdelningen.
Enligt appens beräkningar så når jag min målvikt i mars 2013. Håller tummarna för det då.

Nä, här kan jag inte sitta å drömma jag har ju en tallrik med havregrynsgröt som väntar på mig ute i köket.