Tolbo gård

I dag har vi varit på utflykt.

Vi åkte till Tolbo gård, utanför Skärplinge, och handlade kött från deras gård. Enrecôte, rostbiff och nötfärs.

De hade även en gårdsloppis där vi köpte en stol och ett gammalt fönster som skall vara i vårt nypimpade utedass.

På vägen hem tänkte vi stanna och fika någonstans men allt var stängt så det fick bli kaffe och wienerbröd hemma i köket.

Nu skall vi jobba med att riva utedasset. I alla fall Jonny. Jag kan stå bredvid och hejja på.

Trevlig söndag!

Åh vilken härlig känsla!

Jag drömde i natt att jag dansade.

Det var så roligt.

En man och jag dansade. Vi buggade, snurrade och jag flög över golvet utan värk och andra handikap.

Vilken härlig känsla.

Jag kunde böja mig, vrida mig och jag bara svävade runt i hans armar.

Det var jobbigt att vakna upp från dansen, halta ner i köket och ta en värktablett.

Jag undrar om jag någonsin kommer att kunna dansa igen?

En månad av sorg

I dag är det en månad sedan jag nåddes av det fruktansvärda beskedet att vår älskade Alle hade kört ihjäl sig.

Ofattbart och sorgligt till bristningsgränsen.

Det känns konstigt och hemskt att vi aldrig mer kommer att träffa denna härliga kille som både jag och Jonny tyckte så mycket om.

Jag läser hans sambo Fridas blogg varje dag. Hon skriver så fint om sin kärlek till Alle, om sin sorg och ilska över att han är borta.

WWW.theahenry.vimedbarn.se

Jag läser och gråter för hennes skull, hennes två barns skull, för min sons skull som mistat sin bäste vän och inte minst för min egen skull.

En månad av sorg och saknad.

En månad som gett mig anledning att fundera över min egen existens och som gett mig en spark i arslet att uppskatta och inte ta min egen familj för givet.

Efter Alles begravning gick jag hem och planerade min egen begravning.

Jag vill underlätta för min familj genom att redan ha allting bestämt.

Till veckan skall jag gå och köpa mig en fin bok och skriva ner alla mina tankar och önskningar till min egen begravning.

Där kan man ju sedan ändra allteftersom åren går. Jag kanske inte vill ha samma musik när jag är 80 år som jag vill ha om jag skulle dra vidare i morgon.

Ja, Alles bortgång har fått mig att inse att ibland går det fort. På några sekunder är allt förändrat.

Älskade Alle, jag hoppas du har det awesome där du är, även om du lämnade oss alldeles för tidigt.

Sovmorgon de luxe!

Somnade gott straxt efter klockan tolv i natt.

Somnade i min sköna säng i mitt favorithus på landet.

Efter en ganska lat dag med film och mys med sonen så hade jag ändå ganska ont i knät under dagen, men inget som hindrade mig från att somna gott.

Vaknade efter ett par timmar av att jag trodde att någon stod och stoppade knivar under min knäskål.

Jag vände och vred på mig men hittade ingen ställning som lindrade.

Det går inte att beskriva hur det är att vakna med värk som kommer från ingenstans och som inte går över hur du än gör.

Till slut är det bara starka värktabletter som hjälper mot den hemska smärtan.

Mina bästa kompisar just nu heter Citidon.

Klockan fem i morse kunde jag somna och nu vaknade jag.

Jag sover väl aldrig till 09.30 på dagarna. Sova bort halva dagen och man känner sig lat och onyttig resten av dagen.

Som tur är så ösregnar det i dag och då känner jag inte att jag borde vara ute på samma sätt som om solen hade gassat i dag.

Jag vet, jag borde lyssna på min kropp och tillåta mig att vila om det är det jag måste. Men för mig är det svårare än så.

Men dessa tabletter gör att jag bara domnar bort och all värk försvinner i några timmar och det är så skönt, så värt att sova bort hela morgonen.

God morgon/ förmiddag då!

Sjukskriven

Vad gör du hela dagarna då?frågar folk.
Ja, vad gör jag?
Jag vaknar allt mellan klockan 06.00 och 09.00.
Det beror lite på hur bra jag har sovit på natten.
Jag lägger mig i vettig tid, inte senare än 23.00 brukar det bli.
Jag surfar och dricker kaffe när jag vaknar på mornarna.
Jag gör mina övningar som läkaren har rått mig till och sedan brukar jag sticka ut och cykla.
I dag blev inget som vanligt för jag cyklade i en mil i förrgår, vilket gjorde att jag jag hade skitont i mitt knä i går. Försökte ändå cykla men det var dumt. Efter tre kilometer fick jag lägga av och då åkte jag hem och tog en Citodon, vilket gjorde att jag sonade i soffan.
Sov i 1½ timme och detta gjorde att jag inte kunde somna i går kväll.
Somnade runt 02.30 och sov till 08.30 och jag är fortfarande trött.
I dag blir det ingen cykling för i dag skall jag och Ludde åka till Hållen.
Vi skall äta gott och ha filmmaraton.
Vi skall se alla fyra filmerna Pirates of the Caribbean och mumsa gott gotti gott gott.

Vi skall även cykla runt i byn och, om jag kan, gå bakom uthuset och kolla om det finns någon svamp i skogen.
På fredag kommer Jonny med tåget till Tierp och när jag hämtar honom så skjutsar jag dit Ludde så att han kan ta tåget hem till Uppsala och vara hemma på helgen.
Det blir mysigt att fly från stan och åka upp dit med Ludde.
Men åter till hur det är att vara sjukskriven då.
Jo, men det går rätt bra faktiskt. Jag är inte så deppad som det låter här på bloggen ibland. Jag är ju egentligen jätteglad att det äntligen händer något på knäfronten.
Jag kan ju inte gå och ha så här ont längre. Det är skönt att kunna vila när jag vill, cykla och gå så mycket jag kan och orkar, kolla på tv och surfa runt på datorn.
Dagarna går rätt fort och det är bara ibland som jag dör av tristess. För det mesta är jag glad och positivt inställd till min nuvarande livssituation.
Jag cyklar och hälsar på mitt jobb då och då och jag fina arbetskamrater som stöttar mig.
Det känns jättebra.
Att jag fortfarande blir räknad med där borta är viktigt för självkänslan.
Nu skall jag planera mat för mig och Ludde i två dagar och sedan för mig och Jonny i två.
Det är skillnad på vad mina olika män tycker är lyxigt käk nämligen :)
Jonnys prislapp blir oftast mycket dyrare och Luddes kaloriinnehåll blir allt för hög för mig. Som den kock han är så lagas all mat med fullgrädde och fetaste créme fraichen, men jag skall försöka hålla ner fettinnehållet när vi handlar i dag.
Det är svårare att hålla igen på maten  när man är hemma så här, än vad jag trodde.
Jag trodde jag skulle kunna gå ner i vikt plättlätt när jag blev sjukskriven men mitt gamla jag dyker upp oftare här hemma och jag slarvar med måltiderna, tar genvägar och planerar för dåligt.
Jag har nu gått upp sex kilo på fem månader.
Det var inte riktigt så det skulle vara.
"Sluta stoppa in i munnen" sa min läkare till mig. Hahaha.....om det bara vore så enkelt ändå.
Så säger den som aldrig varit överviktig, den som aldrig haft ett dåligt och sjukt förhållande till mat.
Det är som att säga till en heroinist att det är väl bara att sluta köpa skiten. Nej, tyvärr är det ju inte så enkelt.
Att vara matmissbrukare är svårare och ligger mycket djupare än så.
För min del tror jag att mycket ligger i min barndom, att det sällan fanns mycket mat hemma. Inte så att vi svalt, herregud nej, men det fanns aldrig något i överflöd. man fick aldrig äta hur mycket man ville av någonting. Det fanns sällan det där lilla extra när det bara var vi familjen hemma. När vi hade gäster slogs det på stort men då inkluderades sällan vi barn.
När jag flyttade hemifrån och tjänade egna pengar började jag frossa istället.
Mitt kylskåp har aldrig varit tomt sedan dess.
Har jag inte minst fyra smörgåspålägg hemma, eller frysen fylld med bröd, kyckling, fisk och kött, fruktskålen full med frukt och grönsakslådan full med grönsaker hela tiden, så har jag ingen mat hemma.
Jag lagar alltid för mycket mat och jag har lagat för lite om inte hälften blir kvar i grytan efter middagen.
Jag vet att det sjukt och det måste ju komma någonstans ifrån.
Ja, men herregud vilket långt blogginlägg det blev, om hur det är att vara sjukskrivet.
Då kan jag ju också bara tillägga att man tänker jävligt mycket när man går ensam hemma hela dagarna :)
Kram och trevlig onsdag till dig från mig.

Jag vill ha min kropp ifred.

Jag är en kvinna och jag har en kropp.

På min kropp råkar det sitta en rumpa, en slida och två bröst.

Jag är en kvinna och heterosexuella män tycker att en kvinnas kropp är sexig.

Inte just min kropp kanske, men en gång i tiden var även jag ung och vacker ;)

Jag är född till att täcka över min kropp för att inte attrahera männen.

Om män får se för mycket av en kvinnokropp så kan de inte behärska sig, eller vad?

Läser just i tidningen om politiker ( ej i Sverige) som tycker att kvinnor som klär sig i korta kjolar och tajta byxor uppmanar till våldtäkt?! Då får man skylla sig själv!! Detta har jag även förstått att svenska domare tycker.

Alltså sluta lägg ansvaret på oss kvinnor.

Detta är ett problem som ligger hos männen, hos de sjuka män som utför dessa vidriga handlingar.

Våldtäkt är dessutom inte en sexuell handling utan en våldshandling.

Våldtäkt har med våld och makt att göra inget med kåthet och sex.

Läser inte världens politiker tidningar och psykologers utredningar?

Kvinnors kroppar skall skylas över och täckas annars får vi skylla oss själva.

Jag blir så upprörd och ledsen när jag ser att man kan köpa små toppar i storlek 122 på våra varuhus.

Små flickor utan byst skall skyla sina små bröstvårtor men pojkarna kan visa sina?

Vi lär våra småflickor att deras kroppar är något fult och skamligt innan de ens har börjat skolan.

Det var inte så när jag var barn.

Jag vet att pedofilerna har större svängrum nu med de sociala medierna och jag tycker inte att man skall lägga ut nakenbilder på sina småbarn på FB eller sina bloggar just av den anledningen.

Men jag tycker att det är förjävligt att det skall vara så.

Denna bild publicerades i Östersunds Posten 1973. Jag är 7 år. Detta skulle aldrig funka i dag. Det skulle bli ramaskri om UNT skulle lägga ut den bilden.

Grey's Anatomy

Jag är nog den enda kvinnan på jorden som aldrig har sett ett enda avsnitt av den här serien.

Serien som mina kollegor och kompisar inte kan vara utan.

Efter en säsong och ett avsnitt in i andra kan jag hålla med dem.

Nu är jag också fast.

Nu har jag nästan nio säsonger kvar att se fram emot.

Alla finns på ViaPlay.

Nästan hundra avsnitt att slösa min tid på . Hundra timmar av verklighetsflykt.

Det blir bra det.

I dag regnar det dessutom.

Undra hur många avsnitt jag hinner med i dag då?