Mina Pelargoner

Jag tror de är döda.

Jag har glömt dem bakom en källardörr hela vintern.

Inte en droppe vatten har de fått sedan jag tog in dem i höstas.

Kom på dem i morse så nu tog jag ut dem i solen och gav dem vatten.

Tror du att de kan ta sig igen?

De verkar väldigt torra och ledsna.

Typiskt mig!

Stackars blommor!

Jag tog bort de gamla bladen och klippte bort lite annat som var dött.

Ser inget grönt någonstans på dem.

De får stå här i solen och finns det något som lever där nere så kanske de kan överleva min hemska behandling.

50 årsfest, Valborg och 1:a maj

I går cyklade vi ner på stan för att kolla in Valborgsfirare.

60 000 personer tog sig tydligen till Uppsala igår. Rekord var det visst, enligt UNT.

Vi tog en öl med några vänner och sedan cyklade vi till Ekonomikumparken för att säga hej till sönerna i deras camp.

Där var det fullsmockat med ungdomar och annat löst folk.

Kl 15.00 skulle vi på Flustret och lyssna på rock, men mitt knä och huvud sa nej.

Vi fick snällt cykla hem och ta värktabletter och sova en stund istället.

Surt, sa räven!

Men man måste lyssna på sin onda kropp har jag lärt mig.

Kl 19 var vi vrålhungriga så vi gick till Ragusa, runt hörnet, och käkade middag.

Sedan blev det en lugn filmkväll framför tv:n.

Vi kunde kolla in fyrverkerierna från Fålhagens IP på balkongen.

I dag svängde vi förbi på Stenskär och hälsade på Anna och Erik innan vi landade här i Hållen.

Jonny fixar med knivar och jag stickar och kollar på Let's dance.

Var ute och klippte ner syrénhäcken på eftermiddagen.

Den skall tynade de första åren så att den blir vid och fin så småningom.

Lite läskigt kändes det att kapa den ner till ingenting, men man får väl lite på expertisen.

Ja,visst ja!

I fredags var vi ju på 50-årsfest också.

Söstra mi

I dag fyller min storasyster år.

Hon och kungen.

När jag var barn lurade min pappa mig att alla flaggade på sina gårdar, för att Anita fyllde år.

Jag förstod inte hur alla kunde veta det?

Jag var ganska gammal innan jag förstod hur allt hängde ihop.

Hon är nio år äldre än mig och på många sätt har hon ibland varit mer en mamma än en syster, för mig.

Hon fick "släpa" på mig överallt när jag var liten.

En självklar barnvakt för mor och far.

Jag älskade det och tänkte aldrig på att hon kanske inte alltid ville ta med mig till kompisar och överallt.

Hon flyttade till Sundsvall och började plugga när jag bara var åtta år och sedan flyttade hon aldrig hem till mig igen.

Men hon slutade inte ta hand om mig för det.

På lov fick jag bo hos henne och det var genom att hjälpa till att städa hennes lägenhet som jag tjänade mina första pengar.

Jag var tolv år och jag fick hundra kronor som jag kunde köpa julklappar för.

Mitt livs första hundralapp.

I dag fyller min älskade syster år och jag är inte där för att fira henne men jag lovar att tänka på dig hela dagen kära Anita och jag tror fortfarande att alla hissar flaggorna för din skull i dag.

På häcken

Ja, här sitter jag hela dagarna.... i mysbyxor.

Klev upp 06.00 i morse och har därefter stickat en bit på en mössa samtidigt som jag kollat på tre filmer.

Nu ska jag bädda sängen, fixa disken och tvätta en maskin med svart tvätt, innan jag slår ner häcken i soffan igen.

Håller på och plöjer den sista säsongen av Johan Falk.

Till middag blir det panerad torsk med potatismos. 

Mer spännande än så blir det inte i dag.

Bye bye!!

Frisssan

I dag har jag tid hos Angelica på STIL-frisörer.

Vet inte vad jag skall hitta på med min frilla den här gången?

Ska inte klippa mig så där jättekort utan låta håret växa lite igen.

Om hon har tid vill jag lägga i lite slingor nu till sommaren.

Jag vill ha en frisyr som kan växa utan att  jag ser oklippt ut.

Jag skall inte spara till långt hår igen utan bara spara ut det lite grann.

Det är jobbigt att ha 6 mm stubb för man är snygg i två veckor och sedan ser man ovårdad ut i sex.

Det är ju inte gratis att gå till frissan så jag går varannan månad ungefär.

Den 21 februari var jag till henne senast och det syns.

Något sånt här vill jag prova. Kort och rufsigt.

Hur e läget?

Man träffar någon på stan, på Gränby, på en fest....

Man får frågan, tja, hur e re? Läget? Annars då?

Vad svarar man då när man mår skit och har ont?

Jag vill inte prata om mitt knä hela tiden, men jag kan inte gärna svara att det är bra heller.

Jag skriver inte här på bloggen för att du skall tycka synd om mig.

Jag hatar när man tycker synd om mig. Det är därför som jag inte vill använda kryckan, för då syns det så väl hur jag mår.

Men varför skriver jag om det hela tiden då?

Ja, säg det? Inte vet jag? För att detta är mitt liv nu, det finns inget annat att skriva om.

Men fy vilket ruskigt blogginlägg. Nästa skall bli roligare, jag lovar!

Så ligger det till

Mysig helg i Hållen med svärfar på besök.

Vi har ätit och druckit gott, vi har samtalat, gråtit och skrattat tillsammans.

Jonny och Ludde har byggt en vedlår lika stor som halva "garaget", i helgen.

Jag har eldat en massa bråte.

Jag går och rör mig för mycket när vi är i Hållen.

Har ont som faan när vi kommer hem.

Det är så svårt att sitta inne i soffan när solen skiner och fåglar kvittrar utanför.

Mitt knä är så dåligt nu att det minsta lilla jag rör mig så får jag ont efteråt.

Kan knappt ta mig ut och sätta mig i en solstol längre, men jag gör det ändå och när jag är där ute så börjar jag elda, hämta pinnar och skräp i uthuset, gå hit och dit, det är kanske dumt...antagligen...

I morgon är det måndag och jag skall titta på sjunde avsnittet av Springfloden, sticka en mössa, ringa Vårdgarantienheten och försöka vila mitt onda, onda knä.

Nu tittar jag på Ironman samtidigt som jag bloggar.

En slö söndagkväll...

...precis som mitt liv, just nu.

På onsdag har jag tid hos frissan.

Yeah!