För mig är det självklart att man är det.
För mig är det självklart att alla som har något bakom pannbenet är det.
Men det innebär ju inte att jag hatar män, att jag är lesbisk eller att flickor inte får leka med dockor.
För mig betyder feminism att man respekterar varandras kön, lika lön för lika arbete, inget kön är underlägset/ överlägset det andra.
Att vara feminist inom parrelationen är att båda är nöjda över arbetsfördelningen i hemmet.
Om båda arbetar så delar man på städ, disk och matlagning,
Jag och min man har haft ganska traditionella könsroller i våra trettio år tillsammans.
Jag har lagat den mesta av maten och han har skött om bilen T ex.
Men vi är feminister alla fall. Som sagt, om båda är nöjda med arbetsfördelningen så är väl allt bra.
Om jag hatar att laga mat men måste göra det för att jag är kvinnan, DÅ är det dags att ändra på arbetsfördelningen.
Män skall få vara män och kvinnor måste få vara kvinnor. Det är inga konstigheter med det.
När man pratar om genus i skola och förskola är det inte meningen att ta ifrån barnen deras kön, då tycker jag att man är ute och cyklar. Grundtänket måste utgå från att se barnen först och främst, inte vilket kön de har.
Hen är ett utmärkt ord, tycker jag. Det finns många människor, barn och vuxna som äntligen blir en individ i vårt samhälle tack vare det lilla ordet hen.
När man talar om människor och könet är oviktigt är det jättebra att använda hen.
Jag vet inte alls var jag fick luft ifrån i dag, men jag tror att det var en artikel som jag läste för ett tag sedan och där någon hade skrivit en hatkpmmentar till alla manshatande feminister.....*suck*.
Jag vet att jag fräste ifrån till min man en gång för hundra år sedan. Han sa till en kompis i telefonen att "han kan inte hänga med ut på fredag för jag är barnvakt".
-Man är inte barnvakt åt sina egna barn, fräste jag.
Sedan dess har jag liksom varit "rödstrumpan" i vårt kompisgäng.
Självklart, tycker jag.
Vad tycker du?
Blir du provocerad av den här bilden?
