Det känns likadant varje år när någon av "ungarna" fyller:
Var tog tiden vägen??
Jag skulle vilja skrika ut till föräldrar på jobbet som inte riktigt har tid att vara här och nu med sina barn: "- Tag hand om tiden med era barn medan de är barn. Tiden går så fort, snart är de vuxna och då är det för sent. Barndomsåren kommer aldrig mer tillbaks."
Det är klart att jag tycker det är skönt att de blivit vuxna mina småkillar men när man tänker tillbaks så var det ju en härlig tid när de var små också.
Ludwig var en glad och nöjd lite bebis som bara åt och sov.
Han kunde sova i ett O-liv (detta är jämtska och betyder högt ljud) som inte var av denna världen, utan att vakna.
Han var en söt liten unge som alltid fick alla på fall med sina blåa ögon och charmiga leende.
Han förvandlades från en gladlynt 2 -åring till en ganska trotsig och arg tre-åring.
Detta humör har hållit i sig sedan dess ;)
Han har fortfarande svårt för att ta ett nej och för att ta order från någon annan. Dessa egenskaper kommer nog att ta honom långt i livet, tror jag.
Han blir nog egen företagare eller nå´t.
I dag skall bröderna och deras flickvänner komma hem hit.
Vi skall fika tårta och äta bullar mitt dagen och ikväll vankas det födelsedagsmiddag och film.
Ludwig har valt Mannerströms kräftsoppa till förrätt och renskavsgryta med ris till varmrätt.
Men först skall det bli lite skönsång av Jonny och mig.
" Ja, må han leeeva..."
Grattis igen älskade unge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar