torsdag 10 april 2014

Capio Ortopediska huset

Så var det dags i dag då.
Äntligen.
Jag har sett fram emot och fruktat den här dagen.
Jag tycker det är läskigt att träffa läkare men samtidigt är det det enda jag vill.
Jag vill att han skall säga att jag skall opereras men samtidigt är jag livrädd för en operation.
Det är minst sagt blandade känslor hos mig i dag.
Som tur är har min älskade älskade gubbe tagit ledigt i dag för att skjutsa mig till Stockholm, annars hade jag varit skitnervös nu. Då hade jag haft en jäkla resa att tänka på också. Nu slipper jag det för att Jonny är så jäkla snäll och lägger hela sin dag åt sidan för min skull.
Det kallar jag kärlek!
Det känns som att jag håller andan och inte kan ta mitt första andetag förrän läkaren säger vad han tror.
Jag hoppas på att kunna bli sjukskriven några procent fram till operatioen i så fall.
Det är skitjobbigt att jobba heltid med mitt knä.
I måndags när jag skulle åka och handla direkt efter jobbet så fick jag hänga mig på kundvagnen för att kunna gå runt på Kvantum och handla. Jag haltade runt i affären sakta, sakta och sedan gick jag som en Koalabjörn ut ur Gränby.
Här kommer tant Agda 102 år.
Det kan inte vara meningen att mitt liv skall se ut så. Jag måste väl kunna ha en fungerande fritid också.
Kolla! Nu håller jag på att spekulera igen.
Jag skall inte göra det. Nu väntar vi och ser vad doktorn har att säga. PUNKT!

Min mejl har fuckat upp. Den är full, säger den, men när jag försöker tömma den så kommer alla mejl tillbaks. Jag satt halva kvällen igår och nu på morgonen också utan resultat. Hur gör jag nu då?
Jag känner mig lite off utan en fungerande mejlbox.
Jag kanske har tid att kolla på den i kväll. Här får man fixa sån´t själv för jag har ingen dataexpert här hemma. Nu är det jag som är experten av någon anledning som jag inte förstår.
Jag kanske skall skola om mig till IT-tekninker åt kommunen om jag får en dödsdom på mitt knä i dag?
Nä, nu måste jag tvätta stjärten och ta på mig ögon så att jag är representabel och luktar gott hos farbror doktorn. Inte för att han har något med min stjärt att göra men du fattar vad jag menar.
God morgon!




1 kommentar:

Anita sa...

Lycka till - det kommer att bli jätte bra å kännas helt rätt! <3