onsdag 23 april 2014

Examensarbete och viktväktarna

I dag skall familjen äta middag på Ekebyskolan.
Ludwig och hans klass skall ha sitt examensarbete.
De skall laga mat och servera hela kvällen. Temat är USA så det blir säkert mycket gott att välja mellan.
Tyvärr får inte Ludwig servera vårt bord men vi får väl se en skymt av honom ändå under kvällen.
Det skall bli spännande och gott.
Ser verkligen fram emot kvällens middag.
Annars knagglar jag mig fram på min halvtid på jobbet, det känns knappt att jag är där. Det skall bli både skönt och nervöst att börja jobba heltid igen. Jag är nervös över hur det skall gå. Jag haltar ju runt som det är nu.
Jag funderar seriöst på att skriva in mig på Viktväktarna igen. Jag MÅSTE gå ner i vikt. Om inte annat så för mitt knä skull.
Jag måste hitta inspiration någonstans och det kanske jag kan göra på Viktväktarna. Till syvene å sist så är det VV som har de sundaste åsikterna när det kommer till viktminskning. Ät allt men med måtta. Jag är trött på dieter. Dieter står mig upp i halsen. Jag vet att det finna människor som hittat sitt sätt att leva med LCHF eller 5:2. Men inget av det fungerar på mig när jag måste äta det som serveras på mitt jobb. Ja, så är det! Jag kan inte ställa krav på en kolhydratfri kost. Jag kan få vegetarisk mat, veganmat, laktosfri, glutenfri, äggfri, nötfri eller muslimmat men sedan är det stopp. Om jag vill sitta och äta kolhydratfri kost så måste jag äta den på min rast och inte tillsammans med barnen. Tydligen anser cheferna att barn kan förstå all annan specialkost men inte just den.
Det är väl för att det inte handlar om allergi utan om viktminskning och detta borde jag kunna fixa utanför arbetet.
Ja, nu blev jag lite bitter men jag har försökt i så många år nu men jag får nej varje gång. Klart att man blir bitter till slut. Att vara kolhydrat och sockerberoende är inget som en arbetsgivare behöver ta ansvar för. Det är bara min egna dåliga karaktär som som får sig en känga varje dag och hela tiden när förskolans måltider består av 80%  pasta, ris och bröd.
Grönsakslådorna som serveras till barnen och oss består av bönor, oliver, olja, vinäger. Inte så ofta fräscha grönsaker. Jag kan inte utesluta kolhydraterna på jobbet för då får jag inte i mig någon mat på hela dagen.
Det är färdiga köttbullar= kolhydrater, Panerad fisk= kolhydrater, blodpudding=kolhydrater, pannkaka=kolhydrater mm mm.
Det serveras sällan rena proteinprodukter.
Till mellanmål får vi mackor eller sockrade mejeriprodukter. Det är inte helt lätt att hålla vikten som sagt. Jag måste börja ta med mig egen mat men då få jag sitta hungrig hela lunchen och slänga i mig min egna mat på min enda 30 minutersrast som jag har på hela dagen.
Ja, det är inte lätt att vara tung inte.
Att få matpusslet att gå ihop kan vara ett jäkla sjå när man har det som jag. Går upp i vikt så fort jag tittar på en kolhydrat.
Har da sitt tockeran tjuck määnischa för?
Va?
De int´klokt va feit hu ha vårte!
Man känn nästan in´igen na föör all dubbelhakan å feitkinderna.
Huvvaligen!
Man blir ju nästan mörschkrädd mitt på ljusan dan.
Hu jett ha en jädrans dålig karaktär den där kääringa.

.


1 kommentar:

Anna Magnusson sa...

Hej. Om du vet att du är känslig mot kolhydrater borde ju LCHF eller GI passa som handsken. Det är väl inget barn som märker om du äter köttbullar men inte pasta? Det är många sjukdomar som är kopplade till övervikt, du borde verkligen ta det på allvar. Knät blir också garanterat bättre om belastningen minskar. På vissa ortopedkliniker opererar man inte om man inte går ner ganska mycket i vikt innan. Jag har gjort en operation som heter GBP. Jag gick upp i vikt efter en sjukdom då jag var tvungen att äta cortison i flera år.