torsdag 20 februari 2014

Mer snö?

Precis när all vår snö smält bort och det blivit torrt på marken så kommer det mer snö!?
Ja, ja, ag vet att det blir tyst och vackert och allt det där men det skiter jag i för jag vill inte ha snö.
Tycker bara att det är jobbigt och kallt.
Vad är jag för en jämtlänning va, tänker du?
Men ser du jag kanske har bott för länge här nere nu för att uppskatta vintern eller så har det alltid bott en liten 08:a i mig för jag har aldrig riktigt älskat snö och vinter.
Jo, om man är i fjällen förstås. Där kan det få vara snö så kan jag åka dit när jag vill ha riktig vinter.
Här i Uppsala kommer den här lilla snö som kom i natt bara att förvandlas till slask innan lunch i dag.
Appropå ingenting så somnade jag med blött hår i går, i en tofs så nu ser jag hejjig ut i pallet minsann.
Grå utväxt från helvetet plus lite konstiga lockar som spretar hit och dit.
Vilken tur att jag inte skall arbeta som flygvärdinna i dag.
Fast barn kan också vara ganska petiga med utseendet. Här om dagen sa en flicka till mig:
- Men kolla Maggan, du har ju grått hår! Då är du snart gammal vet du!
Ja, jag vet, tänkte jag. Det känns i hela kroppen. Fasen snart 50 år. Snart är man på dösidan. Huuu! ruskigt!
Men inte tänka på det nu.
Nu skall jag på arbetet och halta runt lite.
I morgon har jag tagit semester så vi åker ut till stugan i kväll. Det blir nog ingen rock´n roll för oss i morgon. Vi behöver vila och tanka energi ute i Hållen i stället.
Du och ditt  hus, tänker du.
Ja, just det, svara jag då :)
Fredag på en torsdag.
 Livet de luxe!
Goder morgon! Både herre och fru.
Vi vill faktiskt inte ha mer snö nu!


onsdag 19 februari 2014

Vårdgaranti, my ass!

Ringde till Akademiska sjukhuset i dag. Ortopedavdelningen.
- Ja, vi har din remiss här. Ring om en månad om du inte har hört något.
Men då har det ju gått FYRA månader, sa jag.
- Hum, harkel, hum hum....skall börja undersökningarna snart....harkel, hum...
Det var det svar jag fick.
Jag gick hem och grät.
Nu har jag ingen ork kvar. Det känns som om jag gått på de sista krafterna i flera veckor nu.
I februari får jag hjälp, i februari får jag hjälp, har jag sagt till mig själv, som ett mantra har jag upprepat orden i mitt huvud i tre månader nu.
Jag kan inte gå och halta om kring så här längre. Sjukskrivning ja. Men vad är det som säger att bara för att jag skriker mig till en sjukskrivning nästa vecka så godtar Försäkringskassan den?
Jag är rädd att sjukskriva mig, rädd att försäkringskassan inte skall godta det och inte ge mig pengar.
Det känns som om  jag, med mitt oflyt, kommer att bli åtalad för bedrägeri om jag inte går till jobbet med trasigt knä.
Fucking jävla kuk knä!
Moget, Maggan!
Jag känner mig  ganska omogen nu. Jag vill bara lägga mig på golvet och skrika och gråta och banka med händerna som en treåring som inte får godis på affären.
Ahhhhhhh! Hjälp mig!

Ont överallt

Främst i knät.
Ringde min vårdcentral i går och frågade var tusan min remiss till ortopeden tagit vägen? Hon sa att den gått iväg som det skulle i november. Hon kunde inte se var "Ackis" gjort av den. Hon tyckte att jag skulle ringa Akademiska och åberopa vårdgarantin, så jag gör väl det i dag då.
Googlade på hur det skall gå till och enligt det dokumentet så skall man få en remissbekräftelse inom 14 dagar där det står ett datum till specialist inom tre månader.
En sådan remissbekräftelse har inte jag fått!
Så, här går jag och haltar runt på en förskola hela dagarna och väntar på att någon ortoped skall höra av sig. Man är väl lite dum i huvudet!
Ont i armen har jag också. En smärta som går från överarmen och som strålar ner över hela armen och ut i handen. I går kunde jag knappt hålla i ratten när jag åkte från jobbet. Jag får köra med bara högerhanden på ratten. Jag kan inte hjälpa barn med påklädningen utan att det strålar som knivar över hela vänsterarmen. Jag måste gå med armen som om den sitter i en mitella för att inte smärtan skall stråla hela tiden. Går jag med armen nedåt så dunkar det i hela överarmen och axeln.
Så ser min vardag ut just nu.
Ont, ont och ont hela tiden.
-Du måste ju gå till doktorn, tjatar min man.
Ja men jag var ju där och han ville inte höra om alla mina smärtor. Nu tar vi knät fört och främst, sade han och stängde dörren. För en sån som jag, som knappt törs gå till en läkare är det dödsstöten. Då törs inte jag stå på mig.
Jag skulle behöva vila, äta inflammationshämmande tabletter, ta små korta promenader och träna för att må bra. Just nu blir jag bara sämre och sämre och sämre för varje dag som går.
Men vem skall trösta Knyttet?


tisdag 18 februari 2014

Tisdag hela dagen

Tvåååå!
Ja, det är verkligen jobbigt att ha köpt ett fritidshus. det enda jag tänker på hela veckan är: snart är det fredag, kommer inte fredag snart osv.
Veckorna är en enda låååååång fartsträcka fram till helgen.
Men det kanske går över snart när nyheten har lagt sig. Vi får hoppas det för det här är lite jobbigt.
I dag slutar jag tidigt och då vill jag ta en lov förbi Ö&B. De rear ut en dammsugare och lite annat smått och gott, såg jag i reklambladet här om dagen.
Allt till huset förstås :)
Gardiner till lilla halle skall jag köpa med mig den här helgen också. Kollar Blocket efter ett vardagsrumsbord. Jag vill hitta ett teakboard från 50-talet och måla det vitt. Men det är fler än jag som är ute efter ett sånt, tror jag.
Jag hinner nog förbi Återbruket i eftermiddag också. De stänger klockan 17.
Har jag tur så hittar jag något där. Bra att ha-grejer,
Annars är det en vanlig tisdag.
Undrar hur Ludde har haft det på studentkryssningen? Om man får hem ett lik i kväll eller om han har överlevt. Han lovade att inte ramla överbord i alla fall.
Med dessa små rader vill jag önska dig en bra tisdag. Må all lycka vara med eder.
Ses vid horisonten.
Tja rå!
Puss! till dig från mig.

måndag 17 februari 2014

Du och jag, Jonny!

I slutet av sommaren 1987 träffade jag min blivande man.
Vi var 21 år och livet lekte. Jag blev kär och några månader senare var jag gravid.
En enda sommar fick vi tillsammans jag och Jonny innan det kom ett barn. En sommar och då var jag gravid.
Sedan dess har det varit jag, min man och ett, två eller tre barn.
Jag vet inte ens hur man lever i tvåsamhet med Jonny för det har jag aldrig gjort.
Nu har vi ett barn kvar här hemma men han är ju stor, vuxen, snart 20 år. Han lever sitt liv och honom ser man nästan inte röken av.
Nu, efter 27 år skall jag och min man börja umgås med varandra, bara vi två. Är det konstigt att man tycker att det är lite konstigt?
Jag är inte van att laga mat till två, jag kokar fortfarande 1 kg spagetti när vi skall äta pasta. Jag vet inte hur man kokar fyra potatisar eller steker en fisk. Jag är van att laga mat åt ett helt kompani.
Jag har så mycket egen tid att jag inte vet vad jag skall göra med den. Jag måste skaffa mig en hobby innan jag somnar. Jag jobbar och sedan sitter jag bara här hemma och väntar på att något skall hända.
Jag och Jonny trivs tillsammans och det är väl tur det annars skulle det vara lite jobbigt nu. Det är ju inte ovanligt att man skiljer sig när barnen flyttat för att man helt plötsligt inte har något att prata om längre. Dit har vi inte kommit ännu i alla fall.
I kväll tex är Ludde på studentkryssning. Jag och Jonny är solokvist tills i morgon kväll. väldigt konstig känsla.
Om bara ett par år är detta vår verklighet varje dag.
Ja, det är väl bara att vänja sig antar jag.





En ny vecka att sätta tänderna i.

Måndag : I dag skall Ludde på studentkryssning. Det känns väl så där. Flera hundra ungdomar på en båt. Vad som helst kan hända. Jag vet att det bara är jag som är en nojjig morsa. Herregud, jag släppte iväg Knut till Ayia Napa när han bara var 17 år utan att blinka. Det är bara för att Ludde är min bäbis som jag tänker för mycket och det kommer han alltid att vara :)
Resten av veckan kommer vi väl att måsta bråka med IKEA om vår hylla. Det står grejer överallt nu igen, å jag som hade gjort snyggt i sovrummet.
Det är sportlov här i Uppsala men det drabbar ju inte mig längre eftersom jag inte har några barn att ha sportlov tillsammans med.
På fredag är vi bjudna på rockklubb och vi har tacka ja men vi kanske börjar ångra oss och vill åka upp till Hållen istället. Rockklubb låter jätteroligt men det kommer att bli dyrt och jag kommer vara trött och sjuk på lördag när vi skall åka och fixa i huset. Det är så mysigt där nu när gräsmattan kommit fram och man kan gå i skogen. Jag kanske är tråkig, men nyhetens behag med vår stuga har inte lagt sig och vi vill bara vara där hela tiden.
Vi får se vad vi bestämmer oss för till helgen.
Annars är det en lugn vecka som väntar, inga kvällsmöten eller andra konstigheter.
Jag hoppas att alla mina kollegor och jag håller oss friska nu så vi får arbeta tillsammans i lugn och ro.
Jag har ÄNTLIGEN fått en klipptid. Den 4 mars skall jag klippa och färga. Jag ser inte klok ut i pallet just nu. Utväxten från helvetet. Jag tror inte att jag skall klippa mig kort för det har jag gjort och det är så jobbigt. Jag tror att jag klipper bort det slitna och sedan tonar bara. Det är tråkigt men det är så jag trivs bäst.
Måste ringa tandläkaren också för jag tror jag har börjat få ett hål i en hörntand. Det känns ovanligt med tungan och det ilar där ibland. Bäst att laga innan hela tanden ruttnar. DYRT!!
En skön start på en ny vecka med sovmorgon.
Klockan ringde 07.30. Ljuvligt!
Kolla in den där utväxten du!


söndag 16 februari 2014

IKEAs förb....ade hyllhel..te

Köpte ett överskåp till vår sekretär förra veckan.
I dag skulle gubben skruva ihop skiten.
Tror du att det gick bra?
Nä, just det.
Hela hyllan är för smal??!!
Nu måste han ta kort och mejla bilder till IKEAs kundsupport och då KANSKE vi får tillbaks våra pengar?!
Varför kan det aldrig bara funka när man handlar på IKEA?
Det är alltid något fel som är trasigt.
Det fattas skruvar, det kommer  två vänsterdörrar, trasiga lister mm mm och nu är hela överskåpet för smalt?!
Jag tror jag blir med negerbarn, skulle min farmor ha sagt.
Som om det skulle det vara det värsta man kunde råka ut för. Hur rasistiska var vi i Sverige förr egentligen?
Här svänger vi i tanken minsann.
Söndag va!
Vad gör du o dag då.
Hoppas du slipper skruva IKEA-möbler  i alla fall.



Men vad är detta?

Vaknade för en stund sedan av ett konstigt ljus som försökte tränga sig in genom persiennerna i sovrummet.
Jag klev upp och vickade lite på dem och ett enormt sken slog emot mig.
Jag kisade och tog ett steg bort från fönstret.
Vad är detta?, tänkte jag.
Jag ställde mig närmare fönstret och tittade upp mot himlen.
Å DÄR! Uppe mellan molnen såg jag den...
... SOLEN!
God morgon!



lördag 15 februari 2014

Blombud

I går, på Alla hjärtans dag, kom chefen in till mig vid 16.30-tiden.
Här är Maggan, sa hon till en främmande karl, som hon hade med sig. Jag måste ha sett ut som en fågelholk.
Han tar fram en blombukett och säger varsågod!
What?!
Blommor och choklad till mig?
Jag har aldrig fått blommor till jobbet förr! Jag (som skrev på bloggen i går att jag inte bryr mig sån där amerikanskt tjafs) blev jätteglad.
Tänk att min gubbe gjort sig besväret att skicka blommor till mig.
Nu sitter jag här i köket och tittar på den fina buketten.
Chokladen skall jag äta senare i dag.
Tack du mystiska man för att du finns!
<3<3<3<3<3<3




fredag 14 februari 2014

Psst!....Kom hit!

Jag vill viska en sak...
...de e freda´....hörde du dåligt? ...
... De e fredag!!!

Å jag skall åka till stugan.
Det är visserligen alla hjärtans dag men sån´t där amerikanskt trams kan jag klara mig utan, det var något som kom till Sverige när jag redan var vuxen så det är inget som jag lägger energi på. Hade jag varit hemma så kanske det hade blivit en romantisk middag i dag men nu drar jag till skogs med Eva-Lena och det skall bli härligt.
Men först skall jag jobba en hel lång dag, stänga förskolan och sedan kan vi åka.
Ska bara hem och hämta käket först.
Var och handlade i går, hoppas att hon gillar det mesta.
En tjejhelg i Hållen låter väl mysigt?
Nästa gång det blir tjejhelg får bli till våren när det är fina vägar från Östersund och hit. Då skall syrran o Co komma.
Jag vill att alla skall komma till vårt fina hus så att jag får vis upp det och skryta.
Men först en dag på förskolan, i geggan. Du skall se hur barnen ser ut nu för tiden. Det är decimetertjock gegga i våran sandlåda. Du kan gissa att det är roligt där. Inte lika roligt för oss vuxna när vi skall ta av alla kläderna sedan. Men det är sån´t man få ta i mitt yrke. Jag tror jag skippar vit tröja i dag tror jag.
Men  en önskan om en härlig fredag med eller utan Valentine´s day firande.