Det gick ju bra det där...

Har precis kommit hem från läkaren.
Han var jättetrevlig och visste precis var och hur jag har ont.
Den nya smärtan som kommit på baksidan av knät är helt normal och kommer av överansträngning och flera år av artros. Man kan även få en svullnad bak i knät men det hade jag inte fått...ännu.
Fick en kortisonspruta och en veckas sjukskrivning till.
Precis vad jag ville.
Nu är jag lite öm i knät och jag skall inte utsätta det för fysisk aktivitet på ett par dagar så jag hoppas det blir lugnt på jobbet då.
Mina mediciner kunde han inte göra något åt. Det är som det är. Jag får äta dem i nödfall när inget annat funkar och sluta när magen säger ifrån.
Nu skall jag vila lite i soffan innan det är dags att åka tillbaks till brottsplatsen för ett avdelningsmöte.
Jag har dundrande huvudvärk så jag hoppas att den går över till ikväll. Jag har antagligen spänt mig hela dagen inför det här läkarbesöket och nu kommer huvudvärken när allt är klart.
Jaha....
...det gick ju bra det här. Undrar varför jag var så nervös då?
Pice of cake ju ;)

Nervös måndag

I dag har jag läkartid kl 13.30.
Du som har hängt med mig här på bloggen ett tag vet ju hur kul jag tycker det är att gå till läkaren.
NOOOT!
I dag vill jag ha en kortisonspruta och en sjukskrivning.
Jag hatar att sitta där och förklara för ännu en ny läkare om mitt problem med knät.
Tänk om man kunde få gå till samma läkare så skulle ha/hon känna mig och veta vad jag ville.
Men inte då. I den svenska sjukvården får man byta läkare lika ofta som jag byter underkläder.
Vad gör jag om han inte vill ge mig en spruta då? Vad gör jag om han vägrar sjukskriva mig tills sprutan "kickar in"?
Dessutom måste jag fråga om jag kan bli sjukskriven i efterskott. From i fredags närmare bestämt.
HATA!
Nu kommer jag gå och vara nervös hela dagen på jobbet.
En kollega sa till mig en gång att de är där för MIN skull. Jag försöker tänka på det men det går dåligt.
Min skräck för läkare sitter så djupt. Jag står där med mössan i handen och bugar och tar upp dras dyrbara tid. Var faan kommer det ifrån?!
USCH!
I natt har jag haft skitont i knät, så ont att jag nästan inte har kunnat sova. Jag undrar varför? Det kan vara en sån liten skitsak att jag satt med benen i 90 grader i går kväll när vi kollade på film. Det var fullt i soffan så jag kunde inte sitta i mitt vanliga hörn med benet rakt ut vilandes på soffan.
Så små grejer kan göra att jag får skitont.
Det är bra att jag har ont när jag skall till läkaren. Annars brukar det vara tvärtom att smärtan är "borta" när jag äntligen fått en läkartid.
Nu har jag fått skrivit av mig lite ångest i alla fall.
Tack för det!
Vi ses i kväll om jag överlever läkarbesöket i eftermiddag.

KROM, Knut och Mannerströms kräftsoppa

I går var det fullt ös hela dagen och halva kvällen.
Hade inte tid att blogga alls tydligen.
Men här kommer i alla fall en liten uppdatering om mitt liv för er som undrar vart jag tagit vägen.
Efter att ha varit städledare hela dagen så var det dags att gör pizza till kvällens drabbning.
Jag tänkte att jag måste äta något fett om jag skulle orka med kvällen men inte något som är lika fett som pizza man köper, så jag gjorde min egna pizza med inte fullt lika fet ost, utan salami osv osv.
Ett bättre dåligt alternativ, om man så säger.
Sedan var det KROM då.
Ett gäng hårdrockare på Göteborgs nation.
Jag börjar bli gammal för jag var tvungen att gå ut mitt i en av spelningarna för de spelade så jävla högt :)
Men skojigt var det.

Läskiga tvillingar!
"Come and play with us"

Jonny, Carl och Gabbi.

? och Ludde.

...Å lite annat löst folk.

I dag fyller Knut år.
26 för att vara exakt.
TJUGOSEX år! Hur kan det komma sig? Jag är ju bara 28 ?
Jag har en son som inte bara är vuxen, utan supervuxen.
Hur kan den här lilla killen redan ha blivit så gammal?
GRATTIS MAMMAS OCH PAPPAS FINA ÄLSKLING!

Nu kan jag inte sitta här längre och fundera över svunna tider,  för att sonen som fyller år kommer snart hem till mamma för att umgås och för att käka sin födelsedagsmiddag som han själv har valt.
Det blir Toast Skagen till förrätt.
Mannerströms kräftsoppa (Se recept här), bröd och ost till varmrätt och en liten prinsesstårta till efterrätt.
Jag skulle vilja flytta bokskåpen från hallen till mitt sovrum i dag, men det tror jag inte att mina män går med på. De har burit möbler klart för den här veckan tror jag att de tycker.

Teknisk suport

I dag arbetar jag lite konstig tid på förskolan.
När alla andra går hem från arbete så går jag dit.
14.30-17.30 är min konstiga arbetstid i dag. Men någon skall ju stänga bygget också.
Medan jag väntar på att dagen skall gå sin gilla gång så försöker jag koppla ihop lite tekniska gizmos här hemma.
Vi (läs Jonny och Ludde) flyttade in sekretären fån sovrummen in till vardagsrummet i går kväll eftersom datorn ändå aldrig stod på sin plats.
Det blir snyggare att den står i en sekretär istället för här och där i vardagsrummet med sladdar runt halva lägenheten.
Min dator har blivit familjens mediamaskin sedan vi tog bort alla filmkanalerna här hemma.
I alla fall så måste ju alla sladdar och kablar tillbaks nu då och det blev mitt morgonjobb.
Efter många svordomar så sitter nu audiosladdar och HDMI-kablar där de ska.
SNYGGT dragna efter konstens alla regler.
Jag är faktiskt lite stolt över att jag klarar sånt där tekniskt tjofräs.
Jag vet många tjejer, damer, tanter, kvinnor som aldrig skulle förstå hur man kopplar tv:n till datorn, externa hårddisken likaså. Sedan allt till mediamaskinen så att man få souroundljud på alla maskiner.
Jag skulle ha studerat till tekniker i stället kanske för jag har alltid varit intresserad av sånt.

Så här blev det med nya soffan.

Nu har jag gjort mig förtjänt av en god grötfrukost.

I dag händer det grejer

Äntligen skall vår soffa bort.

I dag åker vi och köper en "ny" (läs begagnad) soffa som jag köpte på FB förra veckan.Dessutom är det dags för lite ommöblering här hemma.

Sekretären skall ut i vardagsrummet och byrån i sovrummet skall flyttas till en annan vägg,

Helst skulle jag vilja få bort bokskåpen i hallen in till sovrummet också, men det törs jag inte säga till Jonny.

Jag kan ju inte göra något själv med mitt knä så det är ganska provocerande när jag sitter och pekar med hela handen utan att göra något själv.

Det blir skönt att inte åka till Hållen i helgen, utan vara hemma och lulla.

På lördag blir det lite fest här hemma och på söndag fyller Knut år,

Tills dess skall det vara ordning här hemma.

I dag är det frost på taken. Då kanske jag kan ta min nya jacka då.

God Morgon Världen!

 

Matfusket

Inte undra på att man blir trött.

Hur skall man kunna följa ett recept när inget stämmer.

Har gjort fiskgratäng i dag.

Köpte två paket torsk a 400 gr.

Detta vägde två paket fisk när den var tinad och urvattnad.

På detta skulle jag lägga 170 gr kräftstjärtar.

Jo, men visst!

När fisken var klar skulle den garneras med 170 gr räkor.

Kyss mig på det som är högst när jag plockar stickor, skulle min mamma ha sagt.

Det är dyrt med mat när det alltid är så här. Bara för att jag köpte fruset istället för färskt. Skall en fiskgratäng kosta skitdyrt en vanlig onsdag?

Kan de inte bara frysa in skiten utan att fylla varje räka med vatten?

Fiskgratäng = Fuskgratäng

Uppe långt före tuppen

Onsdag betyder öppningsdag. Då skall jag vara på plats på arbetet kl 06.30.

Det var lite lättare att kliva upp i dag när det är vintertid.

Allt känns lite lättare i dag.

Lättare i ordets rätta bemärkelse. Det är en otroligt härlig känsla att gå ner i vikt. En känsla som jag har glömt bort.

Jagvetattjagärtjatigomminviktminskning:)

I dag har jag på mig en blus som jag hittade längst bak i garderoben.

Den köpte jag på rea för många år sedan och har egentligen aldrig kunnat ha.

Den sitter som en smäck nu och det känns bra att jag hittar kläder i garderoben, så att jag slipper köpa nytt medan jag går ner i vikt.

Byta garderob vill jag ju göra när jag nått målet.

Mitt knä är en karastrof i dag. Jag vet inte om jag har legat på något konstigt sätt eller om det bara är en bad knee day?

Tur att jag bara jobbar några timmar i dag då.

Jag tog beslutet att sjukskriva mig själv 50% den här veckan. Har ju läkartid på måndag och hoppas på mirakel.

Hahahaha!

Ha en bra mitt-i-veckan-dag.

Minus

I dag var det minus på vågen.

- 0,8!!

Sjukt nöjd.

Nu har jag "bara" 1,8 kg kvar till min10%.

Det är nog 10 år sedan jag vägde så här lite och det känns awesome.

I dag provade jag jackor på Gränby och jag kunde gå ner till storlek 42.

Den satt lite tajt men 44 kändes lite stor så jag är väl mitt emellan då.

Det slutade med att jag köpte en dunkappa på ESPRIT.

Jag kan handla på finbutiker. Fatta vad skönt det känns.

Det blev en fyrtiofyra men på de där butikerna är ju storlekarna lite mindre än på sportbutikerna.

Rea var det också.

Jag är jättenöjd.

Bild kommer på fejjan när det blir kallt nog att ta på den.

Nu får gärna vintern komma så jag får använda min fina jacka.

Nu har jag 17,5 kg kvar till målvikten men jag försöker att inte tänka så mycket på det , utan jag fokuserar på 1 kg i taget, ett steg i taget.

Jag är nöjd med mig själv och stolt över att jag klara det.

Sakta men säkert, en liten bit i taget.

God Natt, nu skall jag drömma om min nya lilla jacka och om hur det kommer kännas att gå i mål.

Skynda Fynda!

Jag är helt beroende av gruppen: Köp, sälj & skänkes i Uppsala.

Jag har fyndat massor där den senaste veckan.

I går köpte jag 5 fina soffkuddar i Flogsta för 40 kr. Egentligen skulle hon bara ha 20 kr för alla fem, men jag tyckte det var skämmigt. Fyrtio kronor var också skämmigt.

I dag skall jag möta en tjej på Gränby och köpa tre vackra burkar att ha i Hållen.

På torsdag skall vi hämta en ny soffa på ett ställe och ett vitrinskåp på ett annat.

Jag tycker det är jätteroligt att köpa fina saker. Det gör ingenting att det är begagnat bara det är rent och fint.

Mina nya kuddar kommer bli snygga i den grå soffan.

Själv försöker jag sälja ett par barn/ungdomsskidor med tillhörande stavar och pjäxor men det går inte så bra.

Jag kanske får göra som Jonny säger och försöka sälja dem uppe i Jämtland i stället. 300 kr för allt är väl ett bra pris.

170 cm skidor och 37 på pjäxorna.

Då gör jag väl ett nytt försök då.

Mitt knä spökar igen, som vanligt.

Har känt mig ganska ok sedan semestern men nu börjar det bli knas igen.

I fredags orkade jag inte vara duktig flicka längre, utan packade mig hem redan innan lunch.

Det går inte att vara på mitt arbete när jag inte ens kan stödja på benet.

Nu har jag vilat i helgen så jag hör väl ett nytt försök i dag då. Men jag är långt ifrån bra.

Mitt knä värker konstant och nu har jag någon underlig smärta på baksidan av knät, som jag inte har känt förr om åren.

Ja, du hör ju. Förr om ÅREN.....så lång tid har jag gått med min smärta nu. Åtta år för att vara exakt.

Ringde vårdcentralen när jag kom hem i fredags och jag fick en tid "redan" nästa måndag.

Fram till dess får jag hanka mig fram på jobbet.

Vi får se hur det går?

Inte kan jag äta min artrosnedicin heller eftersom min mage helt ballar ur. Det är som om hela min tarmflora slås ut efter några veckor/månader med den där antiinflammatoriska medicinen.

Jag får åka till hälsokosten i dag och köpa goda bakterier på burk och se om det hjälper.

Jag greppar alla halmstrån nu.

Smärta gör något med psyket och humöret som inte går att beskriva. Efter tillräckligt lång tid med smärta så kan man till slut inte tänka klart.

Man bara tänker på sin smärta hela tiden fast man försöker slå bort den.

Jag vill inte att smärtan i mitt knä skall förstöra mitt liv men nu har jag nått en slags gräns när jag snart inte orkar längre.

-Va? Har du fortfarande ont i knät? Kan jag få höra ibland av någon vän eller kollega.

Ja, det har jag jag. Alltid och hela tiden. Men jag jag klagar inte alltid och hela tiden och därför glömmer man bort att jag har ont.

Det är omöjligt för någon annan att förstå min smärta. Inte ens min familj förstår hur ont jag har och hur jobbigt det är att känna Aj! Aj! Aj! Aj! Aj! för varje steg man tar.

I åtta år har jag haft det så nu. Inte undra på att jag blir lite knäpp i bland och att mitt humör inte alltid är på topp.

Knäprotes, säger läkarna. Ja, om hundra år ja. När jag är gammal.....äldre. 

Men hur skall jag leva fram till dess då? Hur skall jag kunna arbeta på förskola i 20 år till?

Inte undra på att man känner sig lite ledsen en morgon som denna.

En bra måndag önskar jag dig. Det skall jag försöka ha, trots allt.