Året som gått…

​… har varit ett spännande och lärorikt år. Jag slutade helt att arbeta på förskola och sköter nu vårt företag på heltid tillsammans med Jonny. Det är svårt att fixa allt med bokföringen. Jag svär och gråter men till slut brukar jag få till det trots allt. Jag lär mig sakta men säkert. 

Tyvärr har vi inte varit ute med husbilen lika mycket som jag ville. Det är svårt att få tiden att räcka till när vi har huset i Hållen, företag och barnbarn som måste pussas på. I maj kom det ännu en bäbis i familjen, lilla Freja som blir syssling till mina barnbarn, men de kallar henne kusin för att inte krångla till allt och i augusti kom vårt andra barnbarn, vår efterlängtade Harry. 

Vi har många tankar och projekt på gång i vårt fina hus på landet, men tid och pengar fattas till allt som vi vill göra. Ska vi renovera köket, dra om elen, byta panel, bygga in altanen och göra ett fint uterum, bygga ett utekök, bygga ett sovrum i källaren, köpa en friggebod där vi kan lägga gäster, sätta in en kamin i vardagsrummet, bygga ett garage till husbilen?!?. Ja, frågorna är många. Vi ska orka också. Det märks att vi blir äldre. När vi åker ut till Hållen vill vi bara vila. Önskar vi kände någon bra byggare som kunde fixa allt åt oss istället, men vi vet ju inte vilka man kan lita på. Lita på att det blir bra gjort och att det kommer kosta det de säger från början. Byggare med prisgaranti, finns det?

Så sommaren gick i en rasande fart med några resor med husbilen, mycket skitväder och ett nytt barnbarn. När vi gick här och väntade så kom vi på en kväll att gå ner till Bistro 21 för att ta oss något att dricka, se på människor och lyssna på musik. Då träffade vi ett par som satt där med sin hund. Vi började snacka och det blev nästan kusligt hur lika oss de var. De satt också och väntade på sitt andra barnbarn som skulle komma vilken dag som helst. Deras son Calle, född -91(som vår Calle)skulle få sitt andra barn. Deras äldste son var född -88 (precis som Knut). De bodde också här i Industristaden, men har också ett hus i Hållnäs….Hon är född i Februari ( som Jonny) och han den 10 augusti( precis som jag). De har bott på Kyrkogatan i Tierp( vi med). Ju längre vi satt och pratade ju mer likheter och sammanträffanden kom det fram. Det kändes nästan som twilightzone till slut. Vi har iallafall fortsatt att umgås lite och i morgon skall vi fira nyår tillsammans. Det är inte ofta man får nya fina vänner på gamla dar. 

Så i november gjorde jag min operation och jag mår utmärkt. Mycket bättre än jag trodde jag skulle göra. Nu avslutar jag året med att nå mitt första delmål och det känns superbra. Min ryggvärk är nästan helt borta och jag har blivit minst tio år yngre på 8 veckor. 

Nu startar jag det nya året tjugo kilo lättare, mycket piggare och med ny energi. I år vill jag åtminstone hinna med något av alla våra projekt i Hållen och hinna göra någon långresa med Charlie (husbilen) och umgås med nära och kära. Både jag och Jonny fyller 60 i år, så något slags kalas har vi väl tänkt oss. 

Tjugotjugosex kan bli ett spännande år! 

GOTT NYTT ÅR ALLA VÄNNER!

God Jul

​Julafton tillbringade vi i Årsta hos Calle och Agnes, Alfred och Lilla Harry. 

Vi kom på förmiddagen och hjälptes åt med julmaten. Vi åt två julbord, ett kallt kl 12 och ett varmt ca 18.30. På så sätt behöver man inte trycka i sig sill och korv, skinka och revbensspjäll samtidigt.

En glöggfrynt tomte kom efter lunch och alla barn och vuxna blev nöjda. Jag fick otroligt fina paket av man och barn. 

En lugn och skön julafton med familjen kom och gick, precis som man önskar. (Calle var också med även om han inte lyckades fastna på bild).

Tack familjen för en mysig julafton. I dag blir det tabberas på julmaten hemma hos oss👍

Mycket har hänt…

​… sedan jag skrev något här på bloggen. 

Det var nästan två månader sedan sist. Det beror lite på att jag varit på en resa. Ingen resa i ordets rätta bemärkelse, men en resa i kropp och själ. I mars 2024 gjorde jag en egenremiss till överviktsenheten på Akademiska. Därifrån har det gått sakta men säker fram till den operation som jag gjorde för två veckor sedan. Jag gjorde en sk Gastric Sleeve operation. (Du som är nyfiken på hur det går till kan googla). Allt har gått jättebra och jag mår utmärkt. 

Jag tänkte först inte säga något till någon eftersom en sådan här operation kan leda till många frågor och åsikter som jag kanske inte vill/ orkar svara på. Men ni som känner mig vet ju att jag inte kan vara tyst om mig själv, så de flesta i min omgivning vet ju redan att jag skulle göra den här operationen och att jag nu har väntat på den i nästan två år. 

Det tråkigaste var väl de fyra veckorna innan operationen när jag bara fick dricka och äta MODIFAST drycker eller soppor. Jonny var en sann klippa när han körde detta tillsammans med mig. Är inte det kärlek så vet inte jag vad kärlek är?!?

Nu har det gått över två veckor sedan operationen och jag tog minus 20 kg i dag. Tjugo kilo sedan min högsta vikt i februari 2024. Jag har många kilo kvar men jag känner redan sådan skillnad i min kropp. Min ryggvärk är borta och knäna känns mycket bättre. Jag kan promenera utan att gå sönder och om några veckor kan jag försiktigt börja träna igen. 

Det känns som jag nu kan börja på mitt nya liv, ett rörligare liv tillsammans med mina barnbarn. Det är jobbigt att ha en kropp som en 80- åring tant när du bara är 35 i huvudet …haha! 

Ja, det är jag i ett julfilter. 

Grattis Knut

I dag fyller äldsta sonen år. Jag vågar nästan inte tala om hur många år han fyller, för det gör mig då jävla gammal… haha.

För många, många år sedan bodde vi i Tierp och mitt i natten den första till andra november satte värkarna i gång. Kl fem på morgonen sa BB till oss att vi skulle börja ta oss till Akademiska sjukhuset. Eftersom det var snöstorm ute så kunde det ta en stund att åka in. Jonny skottade fram vår gamla Opel Ascona på parkeringen och färden in till staden kunde börja. Det var dålig sikt där på den gamla E4:an, det låg omkullvällta träd på vägen som vi fick försöka köra runt och värmen i bilen var inget som finns i våra moderna bilar. Väl framme i Uppsala så behagade den lille att komma kl 22.17 på kvällen, så med facit i hand hade vi kanske inte behövt ge oss ut i mörker och snöstorm.

Detta hände sig 1988 och då får du använda dig av egen matematik för att räkna ut bäbisens ålder.

Grattis Knut på födelsedag! Hoppas du får en mysig dag så ses vi på onsdag med blommor och paket till både dig och din Monika❤️

Hämta ut paket

När jag ska hämta ut ett paket så kan det bli nästa var som helst i stan.

Kolla på kartan så ser du alla ställen som jag varit på de senaste månaderna.

1. Willy’s Kungsängen
2. Pizzabakeren Kungsängen
3. OKQ8
4. Newway Dragarbrunnsgatan
5. Gottis Drottninggatan
6. Tazty Candy
7. Tornet Livs
8. Sunvision solarium
9. Stora COOP Boländerna
10. Phone Service

Plus de röda prickarna som är olika paketboxar runt om i stan.

Om jag har möjlighet så väljer jag givetvis där jag bor. Men oftast så kan jag inte det, utan det sker automatiskt och då kan paketet dyka upp var som helst. Har ni det också så i den här stan?

Wow! Vilken vecka!

Förra söndagen kom syrran till Uppsala efter två månader ute i Europa med gubbe och husbil. De hängde hos oss några dagar i väntan på barnbarnets dop som skulle ske en vecka senare. Vi åkte bla på Fullerö för shopping och fika. Vi tog oss också upp på Kålroten en sväng för barnbarns mys.

På onsdagen kom kusin Elisabeth för att sova hos mig över natten. Vi åt på Bellisimo och nästa dag åkte jag och Elisabeth till Falun för att stöpa ljus.

På torsdag kväll när jag kom hem hade Anita hämtat Eivor på tåget och Jonny hade åkt till Eriksbergs gård under dagen och hämtat 60 kg kött som vi skulle ta ta hand om. Bla paketera 30 kg köttfärs.

I lördags var det så dags för dop i Heliga Trefaldighets kyrka mitt i stan och sedan lunch och fika på Folkungagatan i Tunabackar. Tillsammans med Maratonlöpare och alldeles bakom polisens avspärrningar.

Tack Lars och Linda för ett jättefint dop💕

I söndags tog jag med Eivor till Hållen och i går åkte vi på en liten rundtur som avslutades på minneslunden vid Hållnäs kyrka.

I dag åker vi tillbaks till Uppsala och i morgon skall jag skjutsa Eivor till släkt som bor i Uppland Väsby. Knut håller i ett Quiz på Puben ikväll, det hade ju varit skoj men jag tror inte att jag orkar gå.

Det är ingen vanlig dag för det är Ludwigs födelsedag….

Hurra! hurra! Hurra!

Ja, kära älskade Ludwig. Hur hade det varit att få se dig fylla 31 år? Var hade du varit i livet? Var hade du bott och arbetat? Hade du haft barn? Hade du varit gift? Nu finns du i våra minnen och för alltid i våra hjärtan. Du hann bara med att fira tjugofyra födelsedagar och de andra får vi fira utan dig. Men vi hoppas någonstans att du är med oss ändå. Ikväll när familjen träffas och delar på några pizzor och tänder några ljus för dig. Jag vill ju så gärna tro att du finns med oss överallt, i allt vi gör. Vi saknar dig så❤️

Höst

Den svala och lite kyliga hösten är äntligen här. Jag gillar när jag får ta på mig ulltröjan och långbyxorna. Visst är det skönt med sol och värme, men på hösten vill jag att det skall vara kallt, så att jag får sitta inne och kura.

Tända ljus och kolla på film utan att jag känner att jag ” måste ut i solen”. Allt blir också så vackert den här delen av hösten. Den här utsikten blir man ju lycklig av när man sitter inne på kontoret.

Mina fina barnbarn blir jag också lycklig av. Jag längtar efter dem när vi inte setts på några dagar. Å mina pälsklingar såklart.

I dag ska vi skjutsa vovvarna till Knut. Jag och Jonny ska kolla på teater på UKK kl 16.00 och sedan blir det middag och jazz på Black Bird.

Kräftor & Kristaller

I går var vi hemma hos Calle, Agnes, Alfred och Lilla Harry. Vi fick kräftor av ”Gubben” när vi var i Dalarna för ett par veckor sedan. Dessa tog vi med oss upp på ”Kålroten” och smaskade i oss i går. Första gången som Alfred åt kräftor och det tyckte han om. Rolig unge som vågar smaka på allt som serveras.

Lilla Harry gick från famn till famn och alla var nöjda och glada hela kvällen.

Jag blev så inspirerad av Christine när jag fick bo hos henne sist jag var i Östersund, så nu har jag gjort mig ett eget hörn i sovrummet med plats för min änglar och kristaller.

I morse satte jag mig ned bredvid mina kristaller och gjorde min första meditation med ”Silvervioletta flamman”.

Det känns roligt och bra att jag sakta men säkert hittar tillbaks igen.

Några dagar i Östersund

Förra veckan tog jag bilen till Östersund utan anledning alls egentligen. Oftast när jag åker upp så är det någon som fyller år, tar studenten eller har dött.

Denna gång vill jag åka upp bara för att.

Bara för att hälsa på hos kompisar, gå ut och äta, se mig omkring i min gamla hemstad.

Jag bodde hemma hos Christine på Frösön. Hon fyllde mig med energi från kristaller änglar och sig själv förstås❤️

Jag träffade Nina och vi åt på en restaurang som heter Astrid. God mat och härligt häng med min bästis.

På fredagen åkte jag till graven och sedan åt jag lunch på Frösö Park med Eivor.

I lördags åkte jag till Torvalla och hälsade på Frida, brorsans yngsta dotter och hennes familj. Sedan checkade jag in på hotell.

På eftermiddagen kom Cina och vi pratade, käkade, drack vin, hamnade på MC klubb. Men jag var tyvärr tvungen att tacka för mig redan kl 11 eftersom jag skulle upp och köra hem till Uppsala nästa dag.

Tack för denna gång alla som tog så väl hand om mig när jag kom upp. Tack Östersund! Jag saknar dig💕