Ludwig 20 år

I dag fyller vår kille 20 år.

Det är nu man förstår att man börjar bli gammal på riktigt. När "bäbisen" blir vuxen.

För 20 år sedan kom han neddimpandes.

Jag hade fått datumet den 12 oktober så det var det jag hade gått och väntat på. Bröderna hade kommit några dagar för tidigt så när inget hade hänt den 12 så hade jag nästan panik.

Jag var rädd för förlossningen trots att det var mitt tredje barn.

Jag var inte rädd för smärtan men jag var rädd att det skulle ta lång tid.

Vi kom in på BB straxt efter kl 19  den 13 oktober 1994 och två timmar senare var han född, min lilla trollunge. Långt svart hår hade han och en potatisnäsa mitt i ansiktet. Han var så lik mig :)

Nästa morgon var jag oförskämt pigg, amningen hade kommit igång på natten så jag klev upp och duschade, käkade lite frukost och åkte hem.

Det var väl ingen konst att föda barn inte!!

Nu är min lilla trollunge 20 år.

Han jobbar, har precis röstat i sitt första val och i dag får han t om köpa alkohol på bolaget.

Nu är alla mina småpojkar stora.

Tänk vad fort tiden går va?!

Grattis Ludde!!

Strömavbrott

Vaknade till ett kolsvart hus här i Hållen.

Efter en halvtimmes felsökande utan resultat så hade vi lite halvpanik här.

En granne hörde av sig och sade att det är strömavbrott i nästan hela Hållnäs.

Phu!

Då vet vi att det inte är vårt hus det är fel på då.

Nu sitter vi här och huttrar lite utan värme  men Jonny fick till sjysst kaffe på vedspisen.

Nu kan vi inte åka här ifrån förrän elen kommer tillbaks.

Vi har ju en massa mat i kyl och frys som vi måste ta hand om ifall felet blir långvarigt.

Vi har felanmälan allt till vattenfall nu.

Nu blev det kväller!

Efter en mysig morgon så åkte vi till österbybruk på julmarknad.

Vi köpte två kaffemuggar som suktade efter redan förra året men som vi var för snåla för att köpa då.

När vi smakat oss förbi alla bord och stånd där inne så gick vi ut och käkade varsin strömmingsburgare för det MÅSTE man göra när man är på julmarknad i. Österby.

När klockan var halv ett så åkte vi hem till Hållen och väckte alla partande ungdomar och när de hade åkt framåt middagstid så tog jag fram dammsugaren, käkade middag och sedan gick vi lilla rundan.

Nu börjar Gustavsson tre trappor på fyran och jag skall gå upp och glo på nya tv:n.

Myskväll på dig!

Inte ge upp

I går kunde jag lägga flera av mina delmål bakom mig.
Jag vägde under 90 kg på Viktväktarna. Det innebär att jag inte står halvnaken på en våg här hemma och balanserar på tå, utan jag står där med kläder och med fötterna stadigt på vägen och ÄNDÅ visar den 89,5.
Glad i hågen åkte jag sedan till Jula för att handla lite smått och gott. När jag går där och flanerar så ser jag de där rosa arbetsbyxorna som jag försökte tränga på mig tidigt i våras. Då fattades det minst en decimeter i midjan för att kunna stänga dem.
Den största storleken är 44 helt utan stretch.
Jag tog med mig brallorna in i provhytten och TADAA!! de satt som en smäck. Det är i sådana lägen som man fattar att man gått ner i vikt. Om jag bara kollar mig i spegeln här hemma så tycker jag att jag har lika stor mage som förr och att låren inte har krympt ett dugg.
Det är en sak att se resultat på en våg men något helt annat att komma i mindre kläder.
Lycklig köpte jag mina rosa brallor.
Men det är NU som det är så svårt att behålla fokus och inspiration att fortsätta sin viktminskning. Det är nu som man blir lite kaxig och tycker att man får unna sig saker.
Det är nu som jag måste komma ihåg att jag har 18-20 kg kvar att gå ner. Detta var bara ett DELMÅL och jag har en lång väg kvar att vandra.
Inte ge upp nu.
För mig och mitt knä skull så måste jag komma hela vägen. Det känns ouppnåeligt att jag skall kunna väga 71 kg. Jag kommer inte håg sist jag vägde så lite. Det var väl när jag var med i Viktväktarna förra gången, 1996.
Då sade jag till mig själv att jag ALDRIG skulle bli tjock igen. Jag hade ju lärt mig att äta rätt nu och visste precis hur jag skulle göra.
Kyss mig i arslet!
Det är en sak att veta och en helt annan att kunna applicera den kunskapen på sig själv.
Men nu är ett delmål gjort i alla fall och nu har jag två kg ner till nästa, min 10% minskning.
Två kilo klarar jag snabbt. Nu är det vanlig vardag i flera veckor, ingen semester och inga fester förrän den 1 november. tills dess borde jag klara minst två kilo.
Piece of cake.......
...eller hur?.

Min pepp-bild igen.
112 kilo i augusti 2012.
Snart 23 kilo sedan
Jag har lovat mig själv
att aldrig mer bli så tjock.

Sol ute, sol inne och sol i sinne...

...eller nåt sånt.

Solen skiner ute helt klart! Bara för att vi inte är i stugan.

Utsikten från balkongen är härlig!

Jag kom precis på vad vi skall köpa till Ludde i 20-års present. Phu!!

I dag vägde jag mig på VV och det var minus 1,9 kg!!

Haha! Livet är skönt!

Nu skall jag och min man åka på shoppingtur och spendera massor med pengar... :)

Det är lördag! Whoop! Whoop!!

AW...

...eller...AS= after semester, för min del.

Det blev det hos fina Gulla i kväll.

Prata lite, käka gott med härliga kollegor.

Det var riktigt trevligt det.

Tack för det tjejer!!

Vi ses på måndag!

Den där fisksoppan var jättegod. Synd bara att receptet var på Islänska.

Laxur soppur...

Vi hade i alla fall otur med vädret

Sista morgonen i paradiset för den här semesterveckan.

I dag åker vi hem och ger plats här ute för Ludde och hans 20-årsfest.

Själv åker vi hem till stan och har helg.

Vi har haft en underbar vecka här i vårt fina hus.

Jonny har stått i sin knivverkstad och jag har målat och pysslat.

Jag har läst, vilat och löst korsord,

Vi har cyklat och tagit promenader i skog och mark.

Vi har ätit god och nyttig mat och haft en härlig eftermiddag/kväll ute med brasa och god dryck.

Vi har gjort nytta också den här veckan. Städat i förråden och flyttat in alla utemöbler samt tagit ner tyget på paviljongen på baksidan.

Vi har lagt upp den ena äckliga statusen efter den andra på Facebook om hur underbart vi har det och om hur puttinuttiga vi är. Vi har varit på bilutflykt till glasblåseriet i Tobo och köpt vackert konstglas. Allt har varit perfekt!...nästan...

Men en sak har inte varit helt ok, det har regnat och blåst småspik nästan varje dag hela veckan.

Så till er som nästan har kräkts på alla gulliga och kollavilketfantastisktlivvileverochhurmycketviälskarvarandra-statusar vi lagt upp på Fejjan, vill jag bara säga: Vi hade i alla fall otur med vädret!!