måndag 1 juni 2015

Gallstensanfall?

Fick gå hem från jobbet i dag eftersom jag knappt kunde stå rakt.
Gick som en ostkrok och höll mig i sidan.
Ringde 1177 och de sa åt mig att gå hem och ta en Voltaren/Diklofenak.
Kom hem vid 14-tiden, tog en tablett och somnade i soffan.
Vaknade efter en timme och mådde bra.
All smärta var borta och livet lekte.
Jag tog t om bilen till Portalgatan för att köpa ett FB fynd.
Kom hem till Jonny och sa att jag nog går till jobbet i morgon.
Det skulle jag aldrig ha sagt för nu ligger jag här igen.
Åt kycklingsallad till middag och nu är det kört igen.
Ont i magen och det strålar ut i ryggen.
På 1177 står det att man skall ha ont på höger sida men jag har mest ont på vänster?
Ja ja. Skit samma.
I morgon är det jag som ringer vårdcentralen. och ber om en undersökning. Jag kan inte ha så här ont. Jag måste få hjälp.
Blir det värre skall jag åka in på akuten sa hon på 1177, vaddå värre? Kan det bli värre alltså?
Läskigt!
Fast jag vet ju hur ont Jonny hade när han hade gallstensanfall. Han låg över en fotpall i vardagsrummet och kved medan tårarna sprutade.
SÅ ont har jag inte riktigt ännu.
Hade inte tänkt få så ont heller.
Nu proppar jag mig full med Diklofenak i kväll och så får jag hoppas på det bästa.
Det här var inget att hänga i julgranen.


En dag i taget

Nu märks det att sommaren och semestern börjar närma sig.
Det blir trögare och trögare att hitta energin till att kliva upp och gå utanför dörren för varje dag som går.
Två hela arbetsveckor kvar för mig innan kortveckorna börjar.
V 23 och 24 är nu som vanligt sedan är det midsommarveckan.
Veckan efter det åker vi till Irland och veckan därpå arbetar jag bara fyra dagar innan det är dags att gå på fyra veckors semester.
Det är nedräkning nu.
Jag har ont i kroppen och förkylningen håller i sig och vill inte släppa taget.
I fredags fick jag gallkänningar och det har hållit i sig hela helgen, bättre i lördags och sämre i går.
Jag vet inte om det är gallan eller magkatarren som spökar.
Det blir lite bättre när jag tar samarin eller liknande medicin.
I dag känner jag också av magsmärtorna som strålar ut i ryggen.
Jag åt ju sparris i går och det kan trigga gallkänningar har jag hört.
Jag vet inte eftersom jag aldrig har haft sådana problem förut.
Det är bara skit med den här gamla kärringen nu för tiden.
Måndag och ösregn är det till råga på allt.
Svårt att tänka positivt nu känner jag.
Svårt att uppbringa styrka och energi till att överhuvudtaget kliva ur sängen.
Hoppas magbesvären inte håller i sig under dagen för då vet jag inte hur det kommer gå på jobbet.



söndag 31 maj 2015

Helg i Hållen

När man är värdinna är det svårt att hinna med att blogga också.
Min telefon har mest legat för sig själv hela helgen.
Mysigt har vi haft det och fort var det gjort.
Mycket skratt och långa samtal.
Så kan det bli när fyra kända och okända människor träffas i 48 timmar.
Kram på er alla goa tjejer.
Ett bröd hann jag baka till sopplunchen och det blev sketagott om jag får säga det själv.
Å det fick jag.
Nu väntar jag på två killar som skall komma hem till mamma och äta och tvätta.


fredag 29 maj 2015

En evighet, en kort sekund

Det är nästan 2 veckor kvar till min tid hos frissan.
Jag förstod att 8 veckor skulle vara för länge att vänta, men samtidigt så ville jag vara snygg till midsommar och vår resa till Irland.
Nu har jag fått en utväxt på 1-2 cm och den IRRITERAR mig.
Det känns som om jag nyss klippte mig, men det är faktiskt sex veckor sedan.
Nu börjar det bli svårt att Fixa frippan på mornarna.
Det är tur att det finns vax och superspray annars hade jag sett ut som farmor i pallet.

En evighet ( till 10 juni), en kort sekund(är man snygg i håret när man klipper sig kort).

Om jag sitter så här så ser man utväxten jätteväl.

torsdag 28 maj 2015

Trötta fötter

Uppe med tuppen.
Jobbat.
Handlat.
Städat.
Cyklat å handlat lite till.
Fixat iordning i gästrummet.
Nu satte jag mig ner.
Somnar inom kort.

Tack så mycket!

Dunderförkyld.
Ja, men tack då, liksom.
Som om inte allt annat är mer än nog så skall man bli förkyld också.
Inte en enda månad på snart två terminer har jag fått vara helt frisk och må bra.
Hur faan skall man orka?
Inte undra på att man somnar kl 21.00 på kvällarna och har påsar stora som ICA kassar under ögonen.
Kroppen håller väl på och lägger av.
Tror jag börjar få känningar av gallan också lite då och då.
Varför inte?
Knät och händer som värker, en mage i olag av alla mediciner, mitt i klimakteriet, ont i magen och så förkyld på det då, som grädden på moset.
Är det någon som har numret till nödslakten?
En slaktmask skulle sitta fint just nu, känns det som.
Nä, du fattar ju att jag överdriver men jag känner bara att det får räcka snart. Allt på samma gång känns lite svårsmält.
I går fick jag i alla fall tanka bästis och i morgon får jag tanka syster.
DET känns bra.
Men min kropp skulle behöva en rekond.
Nya leder, bort med gallblåsan och en penecilinkur på det så kanske man skulle känna sig som en människa igen.
God morgon då liksom!
OGILLA!

onsdag 27 maj 2015

Försöker vara positiv

I dag skiner solen.
Jag hade liiiiite lättare att vakna i dag trots en tredje hemsk natt på rad.
Inga mardrömmar i natt.
Jag är fortfarande snuvig men har ingen huvudvärk idag.
Slutar kl 14.30!!
Har redan handlat kvällens middag.
Vågen stod på +-0

MIN BÄSTIS KOMMER TILL MIG I KVÄLL!!

Nu var jag väl duktig??