Ja, men tack då, liksom.
Som om inte allt annat är mer än nog så skall man bli förkyld också.
Inte en enda månad på snart två terminer har jag fått vara helt frisk och må bra.
Hur faan skall man orka?
Inte undra på att man somnar kl 21.00 på kvällarna och har påsar stora som ICA kassar under ögonen.
Kroppen håller väl på och lägger av.
Tror jag börjar få känningar av gallan också lite då och då.
Varför inte?
Knät och händer som värker, en mage i olag av alla mediciner, mitt i klimakteriet, ont i magen och så förkyld på det då, som grädden på moset.
Är det någon som har numret till nödslakten?
En slaktmask skulle sitta fint just nu, känns det som.
Nä, du fattar ju att jag överdriver men jag känner bara att det får räcka snart. Allt på samma gång känns lite svårsmält.
I går fick jag i alla fall tanka bästis och i morgon får jag tanka syster.
DET känns bra.
Men min kropp skulle behöva en rekond.
Nya leder, bort med gallblåsan och en penecilinkur på det så kanske man skulle känna sig som en människa igen.
God morgon då liksom!
OGILLA! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar