Ingen Glad Påsk

Just nu har vi sorg här hemma igen, som du kanske har läst.
Allt blev ställt på ända när vi fick det hemska beskedet i förrgår.
Ingen påsk i fjällen, för min del, inget fiske i Norge för Jonnys del.
Killarna åker till Huså i alla fall och det känns bra för min del. Då vet jag att de kommer att få en trevlig påsk med moster, morbror och kusiner i alla fall.
Jag och Jonny åker tillbaks till svärfar i dag eller i morgon.
På så sätt slipper vi sitta ensamma här hemma och han slipper sitta själv där uppe i Dalarna. Det är viktigt att man tar hand om varandra i svåra stunder.
Det är mycket att planera inför det som komma skall. Att planera en begravning görs inte av sig själv och det krävs både styrka och inre kraft att göra det. Allt det som man inte har när man precis har mist någon man älskar.
Då är det bra att ha någon att bolla med, någon som kan ta över när kraften sinar och man bara vill lägga sig ner och falla bort i gråt och sorg.
Det blir ingen glad påsk i år, men lite påskmat skall jag nog få till och jag tänkte även pynta där hemma lite modest.
En fin duk på bordet och lite blommor får räcka. Vi struntar i kycklingar och påskris, det känns verkligen helt fel den här påsken.
Men jag tror att svärmor vill att jag gör lite påskfint ändå.
Jonny går inte på jobbet den här veckan och det känns bra. Då har vi varandra och vi kan planera de kommande dagarna tillsammans.
Det enda som känns bra med allt detta sorgliga är att mitt knä och min smärta kommer i bakgrunden, istället för att vara i fokus hela tiden.
I natt sov jag utan värktabletter för första gången på länge. Jag somnade av ren och skär utmattning och sov som en stock i nästan sju timmar!?
I dag vet jag inte riktigt vad som väntar. En slapp dag i soffan eller så handlar vi och dundrar till Borlänge. Packa skall jag göra i vilket fall som helst, så att väskan är redo för en weekend i Rämshyttan.

Mor och son.
Påsken 2009.

En jobbig dag

I dag har jag och min familj åkt Dalarna runt.

Först 2 timmar i bilen till Falu lasarett.

Där fick vi ta adjö av min svärmor, Jonnys mor och pojkarnas farmor.

Det var en vacker och sorglig stund.

Ute var det grått och tråkigt precis som våra sinnen.

Därefter åkte vi och handlade mat och körde sedan vidare förbi Borlänge och till Rämshyttan.

Där väntade svärfar och svåger på oss.

Jag bjöd på mat och vi fick fina samtal och en kärleksfull stund tillsammans.

Det kändes konstigt att vara i huset utan att Ammi var där.

Mer gråt men även lite skratt, precis så som livet är.

Kl 16 hade vi två och en halv timme hem till Uppsala.

Nu är vi trötta i både kropp och själ.

Men det är inte säkert att vi kommer sova gott för det.

Tankar dom snurrar och sorg som gnager är inte det bästa sömnmedlet precis.

I morgon hoppas vi nya krafter.

Kära svärmor

För snart 29 år sedan träffades vi första gången.

Jag följde med Jonny hem till Uppsala för att fira din födelsedag.

Det var den 16 oktober 1987 och du fyllde 40 år. Några veckor senare miste jag min mor och du tog emot mig med öppna armar när vi flyttade ner till er i Skyttorp.

I nästan 30 år har jag varit medlem i familjen och vi har för det mesta dragit jämt *ler*. 

Det var otroligt roligt när du kom till vårt hus i somras och att jag, Jonny och våra pojkar fick fira den sista julen med dig känns som en ynnest.

Vi hade inte firat jul ihop på åtta år och därför känns det bra att vi gjorde det just i år.

Just nu är vi i lite chock här hemma. Vi kan inte förstå att du inte finns hos oss längre, att detta var sista julen med dig, att du inte kommer till oss i sommar som vi planerade och att du inte kommer vara i ditt hus i Rämshyttan nästa gång vi kommer dit för att fiska kräftor.

Min man har mist sin mor och jag kan inte trösta honom.

Åter igen drabbade sorgen oss.

Åter igen rinner våra tårar utan att vi kan förstå det sorgliga som hänt.

Vila i frid Ammi<3

Mosaik

Jonny hade varit så duktig och lagt mosaik på vår vägg till jag kom hem i torsdags.
I går skulle han foga.
Killen på Bauhaus hade skickat med honom två påsar med fogmassa, men det räckte bara till halva väggen!?
Så i dag när de öppnar måste han åka dit och köpa mer.
Vi hade tänkt foga klart i går och dra till Hållen i dag men nu får "vi" lov att foga klart först innan vi åker upp till stugan.
Jonny åker till Luleå på måndag och sedan åker han till Norge och fiskar i slutet av veckan.
Det vore skönt om fogen sitter där när han åker.
Det skall alltid jäklas lite när vi håller på. Jag tror aldrig det går smidigt och snabbt när vi skall göra saker. Köper vi en garderob får vi två vänsterhängda dörrar, köper vi en säng kommer vi hem med endast sju ben, det fattas skruvar till nästan allt och elsladden till nya stereon är av...
Nu frågade han speciellt killen på Bauhaus hur mycket han skulle köpa och kommer ändå hem med för lite fogmassa. Man kan ju tro att de skulle "lura" på honom på tok för mycket i stället, när han säger att han aldrig gjort detta förr.
Ja ja, nu är det bara att köpa mer och sedan åka hem och foga resten.
Vi åker upp till vårt älskade Hållen när allt är klart här hemma. Vi får en mysig lördagskväll och söndagsmorgon där. Det får räcka för ett tag.
Snyggt blir det när allt blir klart i alla fall.

Borta bra men hemma bäst!

I går kom jag hem och jag har sovit som en stock i min säng i natt.
Jonny hade gjort så fint i köket och idag skall fogmassan på. Vi skall åka till Hållen, men jag vill göra färsigt här hemma först. Packa upp, städa, foga mm.
Jag tycker att vi kan ha en mysig fredag hemma och åka till Hållen i morgon bitti.
Tågresan ner var lite jobbig för jag satt mitt emot en karl med lååååånga ben, så mitt benutrymme blev minimalt. Jag kan inte sitta 90 grader med mitt onda knä någon lång stund, så efter några mil var jag tvungen att fråga honom om jag fick ha mitt ben mellan hans under bordet?
Lite pinsamt men jag var tvungen.
När jag kom hem hade Jonny satt mosaik på hela väggen och det blev jättefint!
Det blev bra så som han hade möblerat också, men jag skall lägga "min hand" på en del grejer innan jag är helt nöjd :)
Det var en trevlig vecka i Östersund jag hann med att träffa en massa nya och gamla vänner.
Tack Anita, Kerstin, Pernilla, Nina, Lena, Eva, Kicki, Titti, Eivor, Gudrun och Cina för att ni tog kontakt med mig och ville träffas.
Jag har druckit Jämtlänsk öl, ätit Jämtlänsk mat, jag har sjungit i kör och sett det nya hotellet på Frösön. Jag har träffat min fd faster och min gamla barndomskamrat från Odenskog. Jag har surrat bort en hel kväll med min gamla svägerska och varit på graven med blommor och ljus. Jag har ätit sushi med min kompis och druckit tre vanilla Caramell Latte på Espresso House under ett dygn.
För första gången på 25 år fick jag också smaka en Killevipp på Törners konditori.
Det var också en massa saker som jag INTE hann. T ex träffade jag inte mina brorsbarn och barnbarn, som jag gärna hade velat göra, Jag åt inte brunch på Arctura och jag har en hel lista med vänner kvar som jag också hade velat träffa.
Men Östersund står kvar och jag kommer upp fler gånger.
Jag åker tillbaks redan på torsdag, men då åker jag förbi Östersund och dundrar raka vägen upp till Huså för att fira påsk med syster plus hennes familj och mina barn.
Jonny åker till Norge för att fiska, så honom ser jag inte röken av förrän  den 3 april.
Det var skönt att åka ifrån det slaskiga Östersund och komma hem till ett torrt och nästan grönt Uppsala.
Som sagt:
BORTA BRA MEN HEMMA BÄST!

Hemma & hemma

Nu har jag varit hemma i Östersund i snart en vecka, men nu längtar jag hem.

Ja, vad är hemma egentligen?

Jag känner till alla gator och torg här i Östersund, men mycket är annorlunda.

Det märks att det är femton år sedan jag bodde här. Det har poppat upp hus och hela stadsdelar, som inte fanns när vi flyttade här ifrån.

Hemma är nog Uppsala nu för tiden, ändå. 

En riktig'n jamtlandstaus kanske jag inte är längre? Lite sorgligt kanske?

Jag känner inte längre någon hemlängtan när jag är här uppe, förutom hem till Uppsala då.

Det är roligt att göra det som jag har gjort den här veckan. Hälsa på kompisar, se platser som är nostalgiska för mig. Träffa de jag älskar. Men jag kommer fram till samma slutsats varje gång jag är här uppe, att jag inte skulle vilja flytta hit igen. Jag har mitt hem i Uppsala nu och det känns skönt att känna det.

Men det är otroligt vackert här och det var något som jag inte tänkte på när jag bodde här.

I dag skall jag hälsa på min familj på graven och sedan träffa en "faster" som jag inte sett på nästan 20 år.

I kväll ska jag äta middag ute med en kompis och kanske hinner jag träffa syrran en sista gång för den här veckan.

I morgon blir det en fika på stan med Cina innan jag sätter mig på tåget och tuffar hemöver.

Home sweet home!

Om två veckor kommer jag tillbaks, men då åker vi till Huså för att fira påsk.

Sedan kommer det nog att dröja innan jag återvänder till mitt kära Östersund. 

Soooolen!

I dag hälsade jag på hos min moster.

Men först köpte jag blommor och satt sedan en stund nere vid Östersunds båthamn.

Min bleka nuna tankade D-vitamin i solen.

Ont om båtar var det gott om.

Nu ska jag hälsa på min gamla vän Eva.

Henne träffade jag 2012 en snabb sväng på en fest och innan dess var det nig någon gång på 80-talet.

Det skall bli skoj att prata gamla minnen.