Ingen Glad Påsk

Just nu har vi sorg här hemma igen, som du kanske har läst.
Allt blev ställt på ända när vi fick det hemska beskedet i förrgår.
Ingen påsk i fjällen, för min del, inget fiske i Norge för Jonnys del.
Killarna åker till Huså i alla fall och det känns bra för min del. Då vet jag att de kommer att få en trevlig påsk med moster, morbror och kusiner i alla fall.
Jag och Jonny åker tillbaks till svärfar i dag eller i morgon.
På så sätt slipper vi sitta ensamma här hemma och han slipper sitta själv där uppe i Dalarna. Det är viktigt att man tar hand om varandra i svåra stunder.
Det är mycket att planera inför det som komma skall. Att planera en begravning görs inte av sig själv och det krävs både styrka och inre kraft att göra det. Allt det som man inte har när man precis har mist någon man älskar.
Då är det bra att ha någon att bolla med, någon som kan ta över när kraften sinar och man bara vill lägga sig ner och falla bort i gråt och sorg.
Det blir ingen glad påsk i år, men lite påskmat skall jag nog få till och jag tänkte även pynta där hemma lite modest.
En fin duk på bordet och lite blommor får räcka. Vi struntar i kycklingar och påskris, det känns verkligen helt fel den här påsken.
Men jag tror att svärmor vill att jag gör lite påskfint ändå.
Jonny går inte på jobbet den här veckan och det känns bra. Då har vi varandra och vi kan planera de kommande dagarna tillsammans.
Det enda som känns bra med allt detta sorgliga är att mitt knä och min smärta kommer i bakgrunden, istället för att vara i fokus hela tiden.
I natt sov jag utan värktabletter för första gången på länge. Jag somnade av ren och skär utmattning och sov som en stock i nästan sju timmar!?
I dag vet jag inte riktigt vad som väntar. En slapp dag i soffan eller så handlar vi och dundrar till Borlänge. Packa skall jag göra i vilket fall som helst, så att väskan är redo för en weekend i Rämshyttan.

Mor och son.
Påsken 2009.