När jag var liten var jag ett sk öronbarn.
Hade ofta öroinflammationer och jag kommer fortfarande ihåg hur ont jag hade.
Jag kommer ihåg hur pappa låg och blåste varm luft i mitt öra på natten, när värken var som värst. Det lindrade lite så att jag kunde somna. Så fort han slutade så vaknade jag av värken igen.
På min möhippa fick jag också öroninflammation. Hade ont hela kvällen och framemot natten körde min kompis Eva mig till Ackis, där de stack hål på trumhinnan. Det bara small i huvudet och det gjorde fruktansvärt ont. På bilden ser du hur jag sitter och trycker fingret under örat. Så där ser jag ut på nästan alla bilder som togs under kvällen.
Sedan har jag med jämna mellanrum under mitt vuxna liv haft lite problem med mina öron.
Vaxproppar och elände.
Nu är det dags igen. Efter vårt bubbelbadande i fredags har jag lock i örat.
I gårkväll gick det över till öronvärk. Under dagen har både locket och värken tilltagit.
Nu är jag stendöv på höger öra och det värker och pulserar bakom trumhinnan.
Går det inte över i natt så måste jag söka vård i morgon. Om jag ringer tidigt så kanske jag har tur att få en läkartid under dagen.
Jag som redan går på samtal med HR för att jag har så mycket korttids frånvaro, men det är en helt annan historia.
”Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod”.