Sovit som en stock

Det var längesedan som jag sov så gott som jag sov i natt.
Jag har sovit djupt hela natten och inte haft något ryggont alls. Jag har sovit så djupt att jag inte har hört Jonnys snarkningar eller så har han inte snarkat i natt, jag vet inte för jag har sovit.
Tänk så skönt det kan kännas att vakna upp utsövd för första gången på mycket länge. Jag hoppas att det märks i dag på jobbet också, att jag inte går runt och är lika trött som jag brukar.
Detta med nya sängar var värt varenda tusenlapp.
Jag längtar redan tills i kväll när jag får gå och lägga mig igen.
God natt.....eller.....God morgon, menar jag ju förstås!

Redan onsdag!
Veckorna går i ett flygande fläng.

Apropå att tänka positivt.

Prinsessan på ärten.

Våra nya sängar kom i dag,

De blev lite högre än vi hade räknat med.

I affären stod de på ben och nu har vi stoppat dem i vår sängram som är mycket högre.
Vilken tur att vi inte köpte en kontinentalsäng, då hade vi fått använda varsin stege upp till sängen.

Jag kommer sova som en prinsessa i natt.

Rast

Alldeles tyst, inte en endaste tant i sikte.

Barnen sover eller lyssnar på bok.

Lugnet lägger sig över förskolan och jag tar mig en kopp kaffe och får slå ner arslet i en soffa.

30 minuter på hela dagen.

30 minuter som är mina, bara mina.

Ahhh!

Tick tack...

Klockan på väggen tickar sakta men allt för fort.

Snart är det slut på lugnet. Jag tror inga uppskattar sin rast lika mycket som personalen på förskolan.

Tänka possitivt

Jag är en glad skit, får jag höra hela tiden från lite olika håll. Maggan Munther gör skäl för sitt efternamn, ja ja mänsan!
En gång höll en fd kollega på att svimma när jag berättade att jag gått i terapi. - Men, du som alltid är så glad? sade hon. Ja, just därför, tänkte jag.
Jag tror inte att jag är gladare än andra människor som har ett drägligt liv. Jag försöker bara att se det positiva i varje situation. Inte lägga energi på det som jag inte kan påverka.
Jag kan vara jätteledsen och deprimerad men jag tar mig snabbt upp igen. Mycket tack vare min fina familj och min glada gubbe. Vi stöttar varandra och halkar sällan ner i de svarta hålen samtidigt, som tur är.
Men varför har jag då blivit en glad skit? Kanske för att det varit en överlevnadsgrej som det lilla maskrosbarn  jag var? Jag kanske helt enkelt bara ÄR en positiv människa? Jag har haft turen (läs kämpat hårt) för att få ett bra äktenskap med min man. Har man det bra hemma så har man det givetvis bra utanför hemmets väggar också.
När vi hade det som sämst ställt med pengar så kunde jag vakna av ångestattackerna på nätterna, men då fanns Jonny där för att lugna ner mig. Vi löser alltid alla problem tillsammans och sedan kan man gå vidare med en positiv inställning till det mesta.
Likadant är det på jobbet, när vi får tunga uppgifter att lösa är det viktigt med raka och trygga kollegor som kan dra lasset tillsammans med dig.
Tänka positivt har blivit ett mantra hos mig. Jag lyckas givetvis inte alltid med mitt uppdrag. Jag är ingen supermänniska. jag är bara Maggan Munther, en glad skit som försöker ha en positiv inställning till livet.
I dag t ex så tänker jag att det är tisdag, jag slutar tidigt, i dag kommer våra nya sängar, i morgon har halva veckan gått, makaronipudding till middag MUMS!, den långa måndagen med kvällsmöte är gjord, snart är det helg. Du ser! man kan hitta positiva saker i en vanlig sketen tisdag också.
Jag kunde lika gärna ha tänkt: Ååå, bara tisdag. Jag börjar skittidigt i dag, pasta till middag är inte bra för min diet, gud vad jobbigt att byta sängar när jag kommer hem från jobbet, det blir tungt att bära upp de gamla till övervåningen, inte ens halva arbetsveckan har gått ännu.  osv osv.
Vilket tänk är det mest livgivande?

Puss på rumpan!

Dags att åka hem då

Efter en härlig helg som gick alldeles för fort är det nu dags att bege sig hemöver.

Det här är ju också hem men du fattar vad jag menar.

Nästa helg blir det tjejträff här i stugan, det blir också mysigt.

Men först en arbetsvecka att riva av.

Nu hoppas jag att alla kollegor är friska och redo. Inga mer magsjukor, bihåleinflammationer och annat jobbigt.

Vi startar veckan med ett APT så har man det gjort.

Jag MÅSTE tona håret ikväll, ser ju för jävlig ut i pallet.

Men det bjuder jag på.

Wroooom! Rakt in i en ny vecka. Vecka 7.

Mitten på februari. Snart är vintern slut.

Hang in there!

Härligt att ha något att göra.

Det här med hus behöver jag och Jonny. Vi behöver ha något att pyssla med.

Vi har latat oss färdigt nu.

Med hus finns det alltid något att göra.

I dag t ex har jag målat lister och första strykningen i badkaret. Jonny har jävlats med en trasig lampknapp och andra strykningen i badkaret.

Nu sitter jag med ett glas rött och skall snart ta itu med disken.

Jonny jävlas fortfarande med kontakten, får han inte till den så har jag och tjejerna ingen lampa på toaletten nästa helg. Därför är han lite stressad just nu gubben min.

Målarfärgen i badkaret är inte att leka med alltså. En tvåkomponentsfärg som luktar i hela huset. Det luktar så starkt att jag får astma och ont i halsen. Men det verkar bli bra, de svart/bruna fläckarna i badkaret är borta nu. Vad är väl lite astma mot ett snyggt badrum? 😀

Det syns i alla fall att jag jobbat med händerna i dag. Målarfärg överallt, precis som barnen på jobbet.

Lilla rundan

Nyss hemkommen från förmiddagspromenaden. Vi har gått rundan innan byn, den lilla rundan på 2 km. Det är vad mitt knä pallar. 

Det var lite grått och trist i dag, vacker och dystert på samma gång.