Jag har träffat min klasskamrat Berit på tåget. Vi letade genast upp ett tomt bord och började prata. Otroligt intressant att höra om varandras liv och uppväxt.
Nu sitter jag med värsta huvudvärken och tabletterna ligger häl nedpackade i den stora väskan :P.
Visst är väl det typiskt? Jag som så sällan har huvudvärk.
Killen framför mig stinker svett, hund och gamla strumpor. Bluääk!
Kan man inte lukta gott när man skall sitta bland folk? Hans fleecetröja verkar aldrig vara tvättad, den har någon obestämd svartgrågrönblåskitig färg.
Äckligt!
Nu sitter vi fast norr om Ånge. Det är något om ett signalfel.....Sj sj gamle vän.
Jag skulle ha tagit bilen...fast då hade jag ju inte träffat Berit.
Jippi! Nu rullar vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar