Jag visste inte att man kunde älska någon så mycket, så kravlöst.
Denna lilla bäbis gjorde något med mig som jag inte trodde. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna älska någon mer än mig själv.
När jag blev gravid igen blev jag rädd.
Jag tänkte att jag inte kunde älska någon lika mycket igen. Mitt hjärta var ju redan upptaget av en annan.
Men när bäbis nummer två dök upp så förstod jag att jag inte behövde dela mitt hjärta, utan att det bara blev större.
Så blev det lika med barn nummer tre några år senare.
Mina tre pojkar har varsin plats i mitt hjärta. De behöver inte dela min kärlek för jag har kärlek så det räcker till alla tre.
Nu är de vuxna och jag älskar dem minst lika mycket nu som när de var små.
Jag svämmar fortfarande över av kärlek när jag träffar dem, eller bara jag tänker på dem.
Jag kände det extra mycket på min 50-års fest.
Jag var så lycklig när jag hade min familj omkring mig. PLUS alla fina vänner förstås.
Jag är så lycklig över att jag har mina fina pojkar omkring mig fortfarande.
Lycklig över att de fortfarande vill vara med mig och Jonny.
Jag har gjort många fel som mamma men NÅGOT har jag nog gjort rätt ändå.
Nu blev det så där lite sötsliskigt igen men det måste få bli så ibland.
Jag triggade nog tanken när jag såg en kompis lilla bäbis på Instagram nyss. Hennes första barn, och jag kom ihåg den där underbara känslan av att bli mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar