Rämshyttan

I dag ska jag och Jonny bege oss till Dalarna.
Mitt emellan Borlänge och Ludvika bor mina svärföräldrar.
Min svärmor fyllde 65 år i tisdags och vår födelsedagspresent blir att vi åker dit och lagar middag i dag.
Vi skall bjuda på inbakad löjrom med laxcarppacio i limemarinad till förrätt.
Wienerschnitzel med örtsmör och klyftpotatis till varmrätt och till slut friterad camenbert med varma hjortron till efterrätt.
Om nu svärfar läser detta så får du inte skvallra.
Nu ska jag duscha, packa och sedan drar vi.
Tänkte svänga förbi och köpa några rosor till födelsedagsbarnet också.
Men först en kopp kaffe till.
God morgon alla!

Godispåsar

Jag och Jonny köpte varsin godispåse på kvantum i em.
Han mobbar nu mig för att han köpte så lite och jag bara VRÄKTE i hur mycket som helst.
Han orkade inte ens lyfta min påse eftersom den var så tung:)

Gissa vilken påse som är min?

Passet

Det ska bli jätteroligt att åka till Dublin.
Syns inte det?

Ingen blogg

I dag har jag inte bloggar på hela dagen. Det är nog första gången på alla år som jag inte ens gjort ett ena blogginlägg på en hel dag.

Ops! Nu bidde det ett i alla fall.
God natt!

Syns det?

Mycket blekare och elva kilo smalare.
Syns det?
Säg ja
säg ja
säg ja :)

5 augusti 2012

17 oktober 2012

Men särrijööst

Det är redan onsdag!
Hur fort kan en vecka gå egentligen?
Den här veckan har gått fortare än någonsin!
De säger ju att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir så jag måste vara JÄTTEGAMMAL för jag tycker att dagarna bara rusar förbi.
För att inte säga kvällarna.
Fast det är klart, om man somnar i soffan som jag gjorde i går, så är det klart att kvällen går fort.

Vilken tur att jag inte kollade på fotbollen i alla fall, annars hade vi aldrig vunnit.
Jag tänkte kolla först men när jag bytte kanal och såg att det stod 1-0 till Tyskland, så tänkte jag på hur arga Simon och Fia skulle bli på mig om vi förlorade, så jag somnade till "Äntligen hemma" istället.

Ja men, nä men, jo men....annars är det väl som vanligt här hemma. Jobba, äta, skita, sova.
Allt snurrar runt i ett ekorrhjul. Dagar blir till veckor, blir till månader och år.
Snart är det jul.
Appropå jul så har vi beställt julbord på Odinsborg i år.
Kl 14.00 på julafton skall vi gå upp till Odinsborg och smälla i oss julmat.
Det skall bli skönt att inte laga mat i år.
En julskinka ska jag koka i alla fall, så att man kan käka skinkmackor lite nu och då under julen men allt det andra "slipper" jag i år.
Framför allt så slipper jag att plocka fram och till baks all mat i och ut ur kylskåpet.
Ingen disk!!
Efter maten går vi hem hit och dricker glögg, käkar en ostbricka och delar ut julklappar.
Vi missar "Kalle" i år, det är väl det enda, men istället så kanske vi kan kolla på Karl Bertil Jonsson som vi aldrig hinner se annars.
Ja, vi provar så här i år så får vi väl utvärdera senare och se om det var mysigt att gå bort att äta på julafton?

Herregud jag är redan två månader framåt i tiden.
Carpe Diem.
Här och nu!
Andas....
*pliiiing*!!
Var är jag och vart är jag på väg?

När jag når mitt mål.

Jag tänker mycket på hur och när jag når mitt viktmål just nu.
Jag har snart gått ner tio kg, nu har jag "bara" arton kilo kvar :P
Enligt min app når jag målet senast mars 2013.
Det är inte så jäkla länge.
Om fem månader väger jag 80 kg.
För dig som är smärt och smal kanske åttio kilo låter som värsta flodhästen men för mig som vägde 108 kg när jag började den 26 augusti låter det fjäderlätt.
Allt är ju relativt.
När jag nått mitt mål så kanske jag stannar där eller så vill jag gå ner lite till, det beror på hur jobbigt det blir på slutet?
Men om jag väljer att stanna på åttio kilo så har jag gått ner minst tre storlekar i kläder.
Istället för 48-50 så kanske jag kan ha 40-42.
Det vore ju drömmen att kunna gå på de vanliga klädavdelningarna och köpa vanliga kläder istället för BIB, Exellent och Generous.
Till sommaren kan jag ha fina sommarklänningar utan att se ut som sju rum och kök.
När jag nått mitt mål kanske jag inte har lika ont i mitt knä längre, jag känner mig redan liiiite, lite bättre än innan viktminskningen.
Mindre ont i knät = lättare att promenera.
Tänk att kunna böja sig ner och ta på sig skorna utan att ha en badring i vägen?
Det är mycket som är jobbigt när man är tjock.
Jag brukar tänka på hur jag kommer att se ut och hur jag kommer att må när jag nått mitt mål.
Det är viktigt att se målet framför sig.
Visualisera och känna hur det kommer att kännas.
Det är många år sedan jag vägde åttio kg. Det var vad jag vägde efter semestern 1995 och jag bestämde mig för att gå med i Viktväktarna för att jag aldrig varit så fet.
Ja, som sagt, allt är ju relativt :)

Dublin

Nu har jag och Ludde varit till polisen och beställt varsitt pass.
Eftersom det var en hemlighet för Ludde så har jag inte skrivit om det i bloggen förrän nu.
Han fick nämligen en resa till Dublin i 18 årspresent av oss.
Fredagen den 7 december åkt vi tre till Dublin på en långhelg och det ska bli jätteroligt.
Vi bor på ett hotell inte så långt ifrån pubdistriktet Templebar.
Vi skall gå på vaxmuseum och till Guiness Store.
Jag hoppas på mycket god öl och mycket god mat.
Det skall bli jättemysigt.
Jag hoppas att det är lite julstämning där också då.
Skulle vara skoj att få med sig en Irländsk tomte hem.

Så här sur ser jag ut på passet bara för att jag inte fick le mitt intränade kamera-smile.

Becksvart

Nu är det riktigt mörkt på morgonen när klockan ringer.
Regnet smattrar mot fönsterbrädan och i sängen är det underbart varmt och skönt.
Jag vill inte vakna, jag vill inte vakna, inte kliva ur sängen.
Jag är tröööööött!
Men så tänder man lampan och kikar försiktigt in i ljuset, drar av sig täcket och slänger benen över sängkanten.
Sitter en stund och huttrar.
Smyger sig in i duschen och sedan är man pigg igen.
Nu kan måndagen och den nya veckan få komma.
Den här veckan är full av kurser, samtal och kvällsmöten.
Svärmor fyller 65 år och jag fortsätter att räkna kalorier.
En vanlig vecka, en vanlig höst i ett vanligt liv.
Om det ändå kunde sluta regna!!

Filmtajm

Söndagsfilm i soffan.
Vi kollar på The Grey.