Utedass

Nu fattas bara själva mulltoan men annars börjar dasset bli färdigt.

Fint va!?

Abstinens

Jag och Jonny bestämde före helgen att vi skulle lägga bort våra telefoner från lördag morgon till söndag kväll.

Inget Facebook, ingen Instagram eller blogg. Vi får svara om det ringer eller på sms och vi får använda telefonerna till musik men inga sociala medier är tillåtna.

Jag kommer absolut ha abstinens på Facebook.

Klockan nio lägger vi ifrån oss telefonerna och sedan plockar vi upp dem igen i morgonkväll.

Buhuhu!

Varför bestämde jag det?

Jag kommer att ångra mig tusen gånger innan jag får kolla på FB igen.

Men det är ett bra socialt experiment.

Vi är lika nördiga som alla andra som sitter med näsan i sina telefoner och kollar hur många likes och kommentarer man fått på sin senaste uppdatering, var tjugonde sekund ungefär.

Så jävla dumt!

Vad gjorde man hela dagarna innan Facebook kom?

Hade man inget bekräftelsebehov före år 2007?

Det var 1september 2007 som jag skaffade Facebook. Blogg började jag skriva ett år tidigare. 

Nu, åtta år senare sitter man med konstiga problem som gamnacke och Facebookabstinens?!

Crazy!

Vill ni nå mig så får ni ringa eller sms:a.

Haha!! Vilket jävla I-landsproblem.

Jag döööör! Hahaha!

Tur man kan garva åt sig själv i alla fall.

Känslan

Att vakna här i Hållen slår det mesta.

Jonnys klocka ringde.

Jag hörde morfars klocka slå sju slag nere i matrummet.

Jag öppnade ögonen och sträckte lite på mig.

På knakiga knän gick jag ner i köket och satte på köksradion.

P4 Uppland.

Kaffet smakar ljuvligt här ute.

Kollar in fejjan.

Radion skvalar.

Höstfärgerna börjar visa sig utanför fönstret.

Känslan att vakna här ute är oslagbar.

Mornarna är alltid lika sköna.

Ingen stress, inte ens när vi har bråttom känns det stressigt, men det har vi sällan här ute.

Känslan av absolut frihet är oslagbar.

Känslan av att bara vara.

Mot stugan

Vi drar till Hållen i kväll i stället för i morgonkväll.
Jonny är dödsförkyld så ingen vill ha in honom till kontoret i morgon och därför jobbar han hemifrån.
Vi drar till Hållen i kväll så kan vi vakna där i morgon bitti.
Jonny kan börja jobba tidigt och jag kan kanske börja måla på dasset.
Det beror på hur snabb man måste vara med färgen. Jag kan inte stå så långa stunder i sträck utan måste vila ofta.
Därför hoppas jag att det inte blir fläckigt där jag målar eftersom jag måste göra många pauser.
Det skall nog gå bra.
Det skall det bli skönt att göra något med kroppen. jag får ju ont överallt när jag bara ligger på soffan eller sitter vid datorn.
Ont i nacken, ont i axlarna och armarna, ont i fingerlederna och ont i ryggen.
Det är lättare att säga var jag INTE har ont nu för tiden.
Måla ett litet dass invändigt kanske blir en bra sysselsättning för mig i helgen.
Vi åker själva jag och Jonny. Ingen av killarna hade tid att följa med en här helgen och inga vänner har hört av sig och vill våldgästa så det blir på tu man hand då.
Jonny skall börja med några knivar som han har beställning på. Han har inte kunnat jobba så mycket i verkstan efter sin armoperation, men nu verkar han vara tillbaks igen och beställningarna står på kö.
Han har köpt jättefina knivämnen och andra saker så nu kliar det i knivmakarfingrarna minsann.
Jag får nog åka på en liten loppistur utan honom i helgen, tror jag för när han fixar med knivar är jag gräsänka.
Han varken ser eller hör något då.
Jag har lite saker som jag vill ha till dasset och som jag nog kan hitta på loppis.
Bl a en liten porslinsfigur som står på knä och beder. En sån hade jag som barn men den är väl borta sedan 100 år antar jag.

Typ en sån här är jag ute efter(eller flera).
Ingen som har en sådan liggandes någonstans?
Nä! Jag tänkte väl det.

Tänka positivt!!

Jag är i en nedåtgående spiral just nu, känner jag.
Jag har svårt att fokusera och tänka positivt.
Det märks, inte minst, på mitt kaloriintag.
Jag går sakta men säkert upp, upp, upp.
Jag gick upp lite under våren när det var många fester och partaj.
Sedan gick jag upp lite mer under sommaren när vi hade semester och många gäster.
Nu har jag gått upp ytterligare ett kilo eller två, när jag gått här hemma och varit sjukskriven.
Förut skyllde jag jämt på jobbet och maten där, när jag inte gick ner i vikt.
Jag trodde att jag skulle fixa det bara jag fick vara hemma och ta hand om min egna mat, men så blev inte fallet.
I stället går jag här hemma och orkar inte bry mig. Stoppar i munnen det som finns hemma, oftast är det mackor.
I går skulle jag och Ludde åka till Knut och hämta en fåtölj och då blev det en pizza på "Gamlis", bara så där, hux flux. Bara som ett litet exempel.
Jag har gått upp 6-7 kg totalt sedan i slutet av maj.
Fortsätter det så här så har jag gått upp mina 27 kilo minus, innan 2016 är över.
Vill jag det?
Nä!
Jag måste börja fokusera och tänka positivt igen.
Fokusera på vad jag stoppar i kakhålet.
Tänka att jag är värd att må bra.
Tänka att jag älskar mig själv.
Allt har med självförakt att göra.
Jag är en grinig jävla bitch när jag inte tar hand om mig själv. för om jag inte älskar mig själv så får ingen annan göra det heller. Konstig men ganska enkel ekvation.
Hur kommer jag då ur denna onda och självdestruktiva spiral?
Ja du!
Vilken bra fråga.
Skall fundera på det ett tag så återkommer jag när jag har ett svar.
När jag har svaret så kommer jag samtidigt att få något pris i psykologi, tror jag.
I dag skall jag inte äta något onyttigt.
I dag skall jag hålla mig till 1200 kalorier.
Hur svårt kan det vara?
Moahahahaha!!!

Min tjockisbild kanske kan hjälpa mig att motivera mig själv.
Vill jag väga 112 kg igen?
Nä!
Men hur svårt kan det vara då?
Jättesvårt!

Terapi

I dag har jag vart duktig.
Cyklat till Slavsta förskola och fått ett papper ifyllt av min chef. Cyklade sedan till Kamoillens förskola och fick samma papper underskrivet av mitt fackliga ombud.
Cyklade sedan och lade samma papper på brevlådan. Nu hoppas jag bara att inte Försäkringskassan motsäger sig min sjukskrivning utan ger mig lite pengar.
Efter lunchen så har jag suttit och lyssnat på P3-dokumentär och målat i min målarbok.
SWOSCH! sa det så hade det gått 90 minuter.
Jag lyssnade på "Fallet Linda Chen". Otroligt intressant och hemskt.
Under tiden hann jag färdigt en av mina många teckningar.

Det tar några timmar att fylla i varje teckning.

Det är skönt att försvinna bort från verkligheten en stund.

Nu skall jag hänga tvätt och göra andra verkliga saker.

Upp och ner, Ner och upp

Grisen gal inte i granens topp....
Men jag däremot ylade jag i min säng till framåt småtimmarna i natt.
Ont i knät och inga mediciner hjälpte.
Vet inte om det var cyklingen i går eller den lilla promenaden från bilen till bion, på ca 100 m, som gjorde att jag hade så ont i natt?

Varken Alvedon eller Citodon hjälper och här sitter jag med ett papper från Försäkringskassan som jag skall fylla i.
Ett papper med frågor om varför jag inte kan arbeta, som jag och min chef skall fylla i tillsammans.
Frågor som:
Beskriv ordinarie arbetsuppgifter.
Kan medarbetaren tillfälligt få andra arbetsuppgifter?
Finns det möjlighet att underlätta medarbetarens arbetssituation? mm mm
Jag kan inte ens cykla i 35 minuter och sedan gå på bio utan att sedan ligga hela natten och morgonen i värk.
Jag har inget liv.

Just shoot me!

Påslakan, bio och havregrynsgröt

Först klev jag upp kl 07.00 och bäddade sängen direkt.
Sedan satt jag vid datorn en stund och åt en bra frukost.
Klockan 10 cyklade jag 8 km och sedan åt jag en omelett till lunch.
Jag kollade på ett avsnitt av Grey´s Anatomy innan jag och Ludde åkte till Fyrishov och köpte påslakan av en tjej på Köp, sälj, skänkes.
Jättefina lakan som kostat 399kr/set på IKEA, gav jag endast 130 kr för två.
Det gillar jag.

Fiiiina lakan va?

Efter detta åkte vi raka vägen till Filmstaden och kollade på The Man From U*N*C*L*E.

Den var rolig och spännande.

Precis lagom tidsfördriv för sådana som oss.

Klicka på bilden så kan du kolla in trailern.

På vägen hem stannade jag och köpte ingredienser till en räksallad, men jag vet inte om jag ids laga någon mat i dag. Tror det får bli havregrynsgröt framåt kvällen.

Nu några fler avsnitt av Grey´s.

Jag är inne på tredje säsongen, sjunde avsnittet nu.

Vilket intressant liv jag lever va?

Nooot!

Tjingeling!

Lever du ditt liv genom en kameralins?

Denna bild har spridit sig viralt över hela världen.
Kan du se varför?

Alla på bilden tittar in i sina telefoner – förutom den äldre kvinnan som med ett leende bara står och tittar när skådespelarna går fram på röda mattan.
Bilden har fått många att tänka på hur vi lever våra liv och att vi allt oftare glömmer bort att leva för stunden.

”Vi håller på att förlora förmågan att uppskatta de viktiga ögonblicken”, twittrade fotografen Miguel Morenatti ut efter att han delat med sig av bilden och fått över 20 000 delningar.

Jag försöker mer och mer tänka på att INTE ha med min telefon överallt.
Jag vet att jag är en FB-nörd, men jag tar inte bilder på allt hela tiden.
T ex när jag såg en älg på vår tomt i Hållen förra helgen så sprang jag INTE och hämtade kameran.
Jag hämtade Ludde istället så att vi tillsammans kunde stå på balkongen och titta på den magnifika älgen som åt äpplen i vår trädgård.
Ni får ta mig på mitt ord att den stod där, utan bildbevis.
Det är precis som om det inte har hänt om man inte lägger ut en bild på Facebook och sedan får 100 likes.
Det är ju, inte bara lite, utan mycket, sjukt.
Jag gillade det här inlägget för jag blir faktiskt mer och mer irriterad över alla som sitter med sina telefoner när man skall umgås.
Jag tror att jag skall göra två sådana här hyllor att sätta både i stan och i Hållen.

Är det kaxigt det, eller?

Till helgen skall jag försöka att inte facebooka eller blogga på hela helgen.
Undrar om jag klarar det?
Undrar om jag kan få min man att göra detsamma?
Vi får väl se?

Soffpotatisarnas dag

Det är i dag det, men jag tog den i går jag.

Jag låg bara i soffan hela jävla dagen utan att röra mig ur fläcken.
Jag åt en liten påse godis och bakad potatis till middag.
FEL!
FEL!
FEL!

Jag såg säkert  sju avsnitt av Gray's och två långfilmer på raken på kvällen.
Jag får ont i hela kroppen när jag inte rör mig på en hel dag, hur kan folk göra så dag ut och dag in?
Soffpotatisa, menar jag?
Syntax Error! De Luxe!

I dag är en ny dag!

I dag skall jag kliva upp och bädda direkt sedan cykla och känna att jag lever igen,

Nä, inget mer soffpotatisa för min del, för jag mår skit när jag inte gör något.

Soffpotatisarnas dag!

Vem kom på den idén?

I dag vill jag komma ut och göra något. Röra lite på mig och träffa människor.

Du kan va soffpotatis!