För första gången på hela hösten vaknar jag och är ensam hemma.
Jonny har åkt till Kista och i dag börjar sonen sin introduktionskurs till utbildningen, som börjar i januari.
Det är de här veckorna som de skall sålla agnarna från vetet. Alla får inte börja utbildningen i januari nämligen. Jag vet inte vad det är som de skall kolla. Jag tror det är hur bra de är på svenska och engelska, samt vilken arbetsmoral de har. Tycker man att allt är jobbigt, kommer man för sent osv osv. Då kanske man inte får en betald utbildning av staten i ett år.
Det känns skönt att vara ensam hemma. Nu sitter jag i morgonrocken och surfar. Ingen stress och jäkt. Jag försöker att inte tänka så mycket på den stundande operationen, utan bara njuta av att det snart är jul.
I dag skall jag köpa lite fler julklappar.
Jag fick några idéer i går, som jag skall fixa i dag.
Sedan börjar jag att bli helt färdig med alla julklapparna.
Det är den äldste sonen som bråkar med mig. Eller inte han personligen, förstås, men han är alltid svårast att köpa till.
Jag skulle vilja komma på en bra grej till åt honom, men det står helt stilla i mitt huvud.
Det löser sig nog, jag har ju många dagar till på mig att tänka ut något bra.
Nu skall jag dricka mitt kaffe och kolla på sista avsnittet av Downton Abbey på SVT play.
Jag kan inte åka någonstans förrän posten har kommit. Jag väntar på att han skall ta ut ett paket åt mig, som han har fått in i min brevlåda men som jag omöjligt får ut.
