Det var en gång...

...en liten flicka.

En gång när hon var liten, väldigt liten, inte mer än tre år så vaknade hon en fin sommardag i sin säng.
Hon smög upp för att kissa och när hon var klar så ropade hon färdig, FÄÄÄÄRDIG!! precis som hon alltid gjorde.
Men ingen kom för att hjälpa henne. Hon ropade och ropade och ropade, Fäääärdiiiig!!!
Till slut stod en trött mamma i dörren, hon tittade på sin dotter, hon var arg. Det kunde man se på ögonen. Hon var arg på rösten och hon var hårdhänt när hon skulle hjälpa till.
Hon gick genast och lade sig igen i sin säng.
Den lilla flicka satt på golvet och lekte när hon såg hur solen sken in genom fönstret och när hon hörde barnen leka där ute.
Hon gick in till sin mamma för att väcka henne.
- Mamma, jag vill gå ut och leka, sa hon.
Men mamman bara sov och sov.
Den lilla flickan gick då ut på altanen i bara pyjamasen och stod där i solen och såg hur de andra barnen var ute med sina mammor och lekte på gården.
Hon klättrade försiktigt över det lilla staketet som gick runt altanens stenplattor och sakta, sakta klev hon ut på gräsmattan.
Hon började försiktigt gå ner mot de lekande barnen när mamman ropade från altandörren.
Nu var hon riktigt arg, det såg flickan och det hörde hon på rösten.
Hon blev rädd och började springa.
Mamman kom ut i bara morgonrocken och sprang efter.
Flickans små ben gick som trummpinnar men mammans ben var längre och sprang fortare.
Efter bara några meter fick hon tag i flickans långa hår och hon drog hårt, jättehårt.
Hon tog ett hårt grepp runt flickans arm och släpade in henne i lägenheten igen.
Som straff fick inte flickan gå ut och leka mer den dagen.
Solen sken utanför fönstret men flickan fick sitta inne och leka eftersom hon varit så dum??

När flickan blev stor och fick egna barn så tillät hon sig aldrig att sova på dagen eller länge på morgonen, hur trött hon än var, för en bra mamma sover inte.