Söndagar

Vad är det med söndagar egentligen?
Jag har så svårt att njuta av en söndag. Så fort jag slår upp mina bruna ögon på morgonen så börjar liksom nedräkningen.
Helgen är slut, helgen är slut, helgen är slut....tick tack, tick tack...
Inte för art jag har någon ångest inför att gå till jobbet i morgon, mer för att jag älskar att vara ledig. Jag älskar mitt liv här ute i vagnen och att vara hemma.
Ja, så är det nog. Jag gillar att vara hemma helt enkelt.
Nu är klockan knappt åtta på morgonen och solen skiner men det enda jag kan tänka på är att det här sköna, härliga, mysiga underbara snart är slut.
Snacka om att förstöra för sig själv.
Snacka om att inte leva här och nu.
Hur gör man för att lära sig att inte leva bakåt eller framåt i tiden?
Carpe Diem.
Hur gör man det egentligen?
Det borde finnas kurser där man år lära sig att fånga dagen, för jag suger på det.
Tänk om jag kunde få njuta av en sån här härlig morgon, istället för att tänka på att den snart är slut.
Visst är jag dum?