söndag 14 augusti 2022

Siggefora

Nu har vi snart varit i tre dygn på ”vår” gamla camping i Siggefora.
Det är sig likt. Lite fler långliggare kanske och lite tystare. Inget party, mest pensionärer och barnfamiljer. Det blev kanske lugnt när vi flyttade 😄.
2013 var sista sommaren som vi bodde här. Det var roligt att komma tillbaks, flera av de som bodde här då bor fortfarande kvar.

Torsdagkväll, Jonny och hundarna i solnedgången.


Vi har haft strålande sol både fredag och lördag. I dag likaså, så vi hänger väl kvar här tills vi måste packa ihop och åka hem. Jag skall jobba i morgon.
Restaurangen var tyvärr en besvikelse. Menyn var ändrad till det minimalistiska pga sjukdom. Det är väl ok, men man kan ju skriva det på sin FB sida så att folk kan handla med sig mat innan de kommer. Närmsta affären är flera mil bort i Järlåsa eller i Heby.
I går fick jag äta scanköttbullar med pulvermos till middag. Jonny åt kokt korv och pommes. Inte ett salladsblad hade delen gång.
Skylten som satt i restaurangen stämde verkligen.

Lördagens meny .


Men trots fadäsen med restaurangen har vi haft mysiga dagar och kvällar här ute på Siggis.



Nästa gång vi kommer får vi komma ihåg att köpa med oss mer mat bara….



torsdag 11 augusti 2022

Hänt i veckan

Förra veckan när jag slutade jobba på fredagen så fick vi ytterligare besök av våra vänner Ludde och Helén från Östersund.
De kom till oss till Ångkvarnsgatan på fredagen och sedan åkte vi fyra upp till Hållen tillsammans på lördagen. 
Fantastiska dygn med härliga vänner. Det märktes inte ens att det är flera år sedan vi umgicks sist. Vi bara tog vid där vi sist slutade.



Det var bad och bastu, god mat och dryck samt härliga samtal med mycket skratt.

 
I går kom familjen och grattade mig på min födelsedag. Återigen blev det god mat och dryck, härliga samtal och skratt. Jag kan skatta mig lycklig över fina vänner och min härliga familj.




På min födelsedag 2019 var det sista gången som Ludwig var hemma från hospice och det minnet kommer vara med mig varje födelsedag i hela mitt liv.
Det är ett fint och ett smärtsamt minne.


Tack alla som grattade mig igår. Nu kör vi ett år till. 
Kram!

onsdag 10 augusti 2022

Femtiosex

Ja, tänk va i dag fyller jag 56 bast.
Äh! Det är väl inget att fira tänker man då. Så tänkte i allafall jag förr.
Fira att man blir äldre och äldre, rynkigare och rynkigare. Varför skall man fira det? Att man blir gammal, får ont överallt, får påsar under ögonen och gäddhäng, det är väl för tusan inget att fira!
Eller?
Jo du!
Det tycker jag att vi skall fira. 
Fråga min Ludwig bara. Hade han velat dö gammal och rynkig eller ung och vacker?
Svaret är enkelt.
Så fira era födelsedagar och rynkor. Fira att ni fått hänga med ett år till.
Det skall i alla fall jag göra idag.
Grattis till mig och mina femtiosex år.
Jag är äldre nu än vad både min mor (49 år), min bror (47 år) och min son (24år) blev. Får jag leva i ett år till så har jag även blivit äldre än vad min far blev, så ojja er inte över att bli gammal. Njut istället och känn att ni fått leva.
Kram till dig och till mig på min födelsedag.


måndag 8 augusti 2022

I dag är första dagen…

… som det märks på riktigt att jag slutat jobba.
Efter midsommar kändes det bara som en vanlig semester, eftersom jag visste att jag skulle tillbaks v 31 för att arbeta heltid en vecka.
I dag är första måndagen på mitt nya liv.
Vi hänger kvar i Hållen eftersom vi väntar på en snubbe som skall komma och byta vår elmätare.
Jonny jobbar på övervåningen och jag sitter på altanen och frotterar mig i solen.
Solen skiner från en molnfri himmel, men tyvärr måste vi åka idag för Jonny skall arbeta i Tullinge tisdag och onsdag, och vi tog bara en bil ut i lördags så jag måste snällt följa med honom hem till stan.
Det gör inte så mycket för jag har lite grejer att fixa med när vi kommer hem.
Jag måste åka ut till husbilen och städa lite om vi skall åka  ut med den på fredag. 
Killarna skall låna huset så vi drar till någon camping med Charlie istället. Det skall tydligen bli superväder till helgen så då vill vi inte sitta i en lägenhet i stan och svettas. Vi kanske åker ut till ” vår” gamla camping i Siggefora och kollar läget? Har även sett en mysig ställplats vi Axmar brygga med fin restaurang alldeles vid havet. Vi får se var vi styr kosan på fredag?
Just nu skall jag bara sitta här i solen och känna att jag är ledig.


Axmarbrygga och havskrog.






torsdag 4 augusti 2022

Jobb å mat å bio

Vi åkte hem för att arbeta i en vecka.
Så hörde Kicki och Lars av sig och sa att de var i stan för att spela golf.
Så i tisdags träffades vinår Miss Voon för att äta middag.
Vi tog avsmakningsmeny med tillhörande dryckespaket.
Kickis syster med man var också med.
Såå trevligt och såå gott!!!



Ni får en bild på mig och på gubben eftersom jag inte frågade de andra om de vill vara med på min blogg.




I går kom de hem till oss och vi gick på bio tillsammans.
Vi såg Mawerik, Top Gun 2.
Bra och spännande film.


Åt godis och blev äckelmätt.

Redan torsdag!
Nu har jag bara 1 arbetsdag kvar innan vi får nya gäster och åker till Hållen.
Nästa vecka blir det inget jobb, tror jag…













söndag 31 juli 2022

Presidentens tal till Jämtland

I går höll Jämtlands nya president (Eva Röse) sitt första tal till Republiken.
Hade gärna varit där och lyssnat. 




Presidentens tal till folket 2022

Vad bra det gick. Värdigt sa dom. En pangentré sa dom. Jo tack.

Efter tre års väntan – det här. Det enda folk har pratat om också. Hur ska hon toppa Ewert? Allt är ju redan gjort. Elefanter och Zeppelinare. Giraffer och månlandare. Han gjorde det ju inte lätt för mig det är en sak som är klar. Jag bad om en brinnande vagn dragen av varg och björn men det var något med tvåmetersregeln tydligen. Och älgkalven Eva i Orrviken är för liten för att rida på så det föll platt. Den här fallskärmen skulle lösas ut var det sagt, men det kan ju vara ett sabotage också.

Det figurerar en del rykten om hur jag egentligen blev vald. Det här med att jag kuppat in mig som stockholmare med sommarstuga i Jämtland som enda alibi. Stuga? Om det ändå var så väl. Det är snarare ett vindskydd.

Ja och att processen inte gått rätt till…men så är det väl med presidentval? Ja ja, vi ska börja snart men först vill jag passa på att dementera en del rykten.

Nej, jag har inte bergtagit lillprins Tornving på Åreskutan. Jag har inget med hans försvinnande att göra.

Jag har inte stängt in Annika Norlin i Hoverbergsgrottan.

Och det var inte jag som kedjade fast Lassgård i Frösötornet. Nej, det var inte det! Det var någon som var lik mig. Och för övrigt mår alla tre bra – nu.

Ja… det verkar inte ha varit lätt hörni.

Det är ingen enkel process att utse ny president i Republiken. Det blev ju lite som Hunger Games korsat med ett påveval.

Men när den vita röken stiger ur huggarkojan på Jamtli vet man att en ny president är vald och att Republiken kliver in i den nya tideräkningen.

Är ni beredda?

Ljuva jamtar!

Härliga härjedalingar!

Rekorderliga ravundingar!

Sagolika samer!

Trofasta trönder!

Modiga medmänniskor!

Nu är vi här till slut.

Tänk ändå att jag få stå här med er i sommarnatten.

Att vi får samlas.

Jag har aldrig någonsin sett så många fina, färgstarka, multifunktionella skaljackor på ett och samma ställe. Det är ju smått otroligt att vi alla har tagit oss hit med tanke på hur svårt det har varit med transporterna. Trots tågstopp i Gällö, bussar som aldrig kommer och elledningar som ligger som trassliga garnnystan längs vägarna. Vägarna ja - jag lovar er att jag försökte fixa ett bättre alternativ till Strömsundsbron men det blev inte helt klart till i dag. Det får bli omtag. Det ska bli ordning.

Vi har nätt och jämt kämpat oss igenom ett virus när det kom en variant till och en till och en till. Och just när man fått sin 23:e spruta så kommer det ett vidrigt virus till. Och nej jag pratar inte om apkopporna, även om det är snarlikt. Jag pratar om en maktgalen, livshatande jävel i öst. Jag pratar om krig och de krafter som vill söndra och förstöra det som är grunden till att vi finns till.

Fan ta er alla as som vill hota människor till tystnad.

Vi vill kunna samlas på öppna platser utan rädsla - och här är vi nu.

Som myskoxen Brutus har vi vandrat ensamma och letat efter det vi saknat mest. Och precis som Brutus har vi nu hittat rätt till slut. Till flocken.

Länge nog har vi väntat. Länge nog har vi längtat och länge nog har vi uthärdat frånvaron av varandra, kulturen och festivalen. Men Republiken håller inga avstånd.

I natt sträcker vi oss mot varandra och mot stjärnorna.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Min föregångares fotspår hade en tydlig riktning – och jag lovar att hålla kursen men även att trampa upp nya stigar för att hålla humanismens, toleransens och civilkuragets fana högt. Och givetvis systrar och bröder - Jämtställdheten!

Och naturligtvis ska jag aldrig heller ge upp kampen för effektivare myggfönster, låga elpriser och billigare skotermattor.

”Alla som vill är jämtar i hjärtat” sa Ewert. Och visst sträcker sig Republiken långt utanför länsgränser. Förbi påhittade, påtvingade och förminskande gränser.

Men Republiken ska inte vara gränslös. Jag uppmanar er, medborgare, att stå upp för era egna gränser men inte låta rädsla stänga andra ute.

Som ny president lovar jag att fortsätta upprätthålla relationerna med omvärlden och andra nationers ledare. En del av dem måste verkligen styras upp.

Maktgalna despoter som vill diktera våra villkor.

De hade ju kunnat stå här med oss i natt. Under stjärnorna denna korta stund vi har på jorden. Putin hade kunnat sitta barbröstad på någons axlar för att se bättre och lyssnat på Fricky. Bolsonaro hade kanske delat en älgwrap med Assad i Badhusparken och Erdogan iförd glitterkajal och spandex hade kunnat tindra mot Ola Salo. De hade kunnat välja livet. Men rädsla gör folk små.

Och detta måste vi tala om – om hur rädslan sliter oss ifrån varandra och att det är just vad mörkermakterna vill.

I USA river högsta domstolen upp grundlagar. Eller ”dumstollen” som Ewert skulle ha sagt. Förbjud aborter men tillåt mer vapen. Värna dom ofödda men inte dom levande. Ut med kunskapen ur skolorna och in med religionen. Huvvaligen. Vi backar ju in i framtiden.

Men jag lovar att Republikens Jamtelag ALDRIG går att bryta upp.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Många av er har varit oroliga - hur ska det gå att leda Republiken utan skägg? Hur ska du kunna föra vår talan, du som aldrig strypt en björn med dina bara händer? Du som aldrig krupit sträckan Storulvån-Blåhammaren naken mitt i vintern med en kniv mellan tänderna?

Ja hörrni, hur ska detta gå? Jag tänker mig så här: det kanske är på tiden. Jag tänker att det kommer gå alldeles utmärkt. För mitt perspektiv är ju knappast nytt i Jämtland. Det fanns ju redan hos Alma Renborg som stred för kvinnlig rösträtt i 1900-talets början. Det fanns hos Berta Hansson som brände gröten på spisen med flit för att slippa bli hemmafru. Det fanns hos alla de samiska kvinnor som förmedlat arvet vidare till nästa generation. Och det fanns i min barndoms böcker av Katarina Taikon.

Perspektivet är knappast nytt men vi kan inte ta det för givet. Vi har kommit en liten bit men inte så långt som många verkar tro. Vi kan absolut inte luta oss tillbaka för allt vi tar för givet kan inom bråkdelen av en sekund tas ifrån oss.

Därför: slå inte allt ifrån dig. Tänk inte att det bara handlar om andra. Du vet ju att det förekommer förtryck och orättvisor. Du vet att klimatkrisen är verklig och att mäns våld mot kvinnor pågår dygnet runt. Att unga pojkar här i Republiken och världen runt växer upp med skeva mansideal. Vad gör du med den informationen? Inget? Något? Vi ska ju visa vägen och vi måste göra det TILLSAMMANS. Med uråldriga berg under fötterna och Vintergatan över våra huvuden ska vi sträcka oss uppåt mot varandra. Kraften i ett vi är obändig. Vår uppgift i Republiken är att tända facklorna och hålla dom brinnande. Vi ska vara en motståndsarmé av kärlek och ljus i dessa tider.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Vi kan inte låta populism och kappvändare visa vägen.

Det blåser hårt i världen. Så pass att till och med vindkraftverken går sönder. Republiken måste stärka sitt försvar. Och då menar jag inte någon armé, nej vi måste i första hand skydda oss mot Nordvästanvinden. Vi ska vara lika motståndskraftiga som gavlarna på Norderön. Vi ska ta varje fight!

Det talas om inflation och inte bara när det gäller priset på messmör. Vi har inflation i ministrar som sitter i vår regering. Ingen visste hur många.

Så jag har räknat efter… tro det eller ej - vi har genom tiderna utsett 103 ministrar.

Så nu har jag fattat mina första beslut.

Härmed upplöser jag och entledigar samtliga sittande, stående och i övrigt utsedda regeringar i Republiken. Samtidigt utnämner jag alla tidigare ledamöter till hedersministrar på livstid.

En ny regering kommer jag inte att utse omedelbart. Jag tänker fundera ett tag, allt har sin tid och vi jämtar stressar inte. Ni kan tänka er att Magdalena Andersson blev otroligt avundsjuk när jag berättade det. Jaja, hon har ju också fått en älg uppkallad efter sig så det är ju alltid något…

Jag vill tacka alla er som skrivit till mig, sänt hälsningar och kommit fram på gator och torg landet runt. Tack till dig som skickade ett foodorabud med kams och tunnbröd. Tack till dig som erbjöd dig att virka in mitt porträtt i Överhogdalsbonaden. Och här med beviljar jag dessutom alla bygglovsansökningar som skickats till mig. Grattis. Lycka till!

Tack också för alla förslag som strömmat in angående temat för mitt tal. Jag hinner inte gå igenom allt ikväll så jag passar på att riva av några snabbt så har jag i alla fall nämnt dem: Sveriges Natoansökan, slukhålet i Åre, klimatkrisen, vattenbristen i Döda Fallet, pilotstrejken, bristen på jämtländsk representation i Naked Attraction, förbudet mot medtaget godis på bio samt återinförande av hedemål i skolundervisningen.

Tack snälla för insiktsfulla och samhällsbärande förslag. Men i slutändan är det jag själv som bestämmer. Däremot har jag utsett ett antal särskilda sändebud som jag tänker ta hjälp av i viktiga frågor i våra relationer med övriga världen. Eftersom vi som vanligt är närmast oslagbara i idrottens värld kommer jag i år att hämta mina utnämningar därifrån.

Mitt första sändebud kommer att hjälpa mig med den eviga kampen för bättre vägar och järnvägar i vår del av landet. En person som orkar hålla i när det ser som mörkast ut och som kan ta hem segern i sista sekunden:

ÖIKs tränare Kjell-Åke ”Kjella” Andersson.

Mitt andra sändebud ska ta tag i hastighetsbegränsningarna. Då behövs det någon som kan förklara hur man kör fort och säkert också på vinterföre.

Då blir guldmedaljören Ebba Årsjö mitt självklara val.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Många önskemål har också strömmat in om vilka mina första beslut som president ska vara. Tyvärr, inte ens jag kan förändra ÖFK’s matchstatistik eller fånga in 5 000 förrymda regnbågslaxar. Och nej, jag vet inte när Eastern Palace öppnar igen. Men jag har lyckats rädda träbjörnen i Sveg från att rivas. Och jag kan glädja er alla att Republiken tagit över byggrätten på Gustav den Tredjes Torg. Nu byggs ett kombinerat kultur- och parkeringshus med en särskild arena för en avatarshow som ju är lite i ropet nu. De närmaste tio åren kommer den att hylla alla tiders största band i Republiken. Arenans namn blir Hoven Droven - Drive in.

Tänk er! Tre meter höga avatarer och ett gigantiskt hologram av Kjell-Erik Erikssons skinnväst. Fy fan vad mäktigt!

På tal om kultur - det ryktas om en ny tv-serie som heter ”Cheferna på Östersundshem” -men är inte det ett plagiat? Lite väl likt Fångarna på Fortet, med celler och allt? Och de där gubbarna är bättre på att tala i gåtor än Fader Fouras. Nåväl. Det där vet jag inte så mycket om men en sak vet jag: en riktig jämte är omutbar.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Vad vackra ni är där ni står och viftar med era flaggor. Blått som den stora, blåa himlen, vitt som de snöklädda, vita fjällen och grönt som de gröna ängarna och skogarna.

Det är nu vi ska påminna varandra om paragraf 9 i Jamtelagen:

”Du ska vårda och försköna den bit av jorden som du ett ögonblick fått att förvalta åt de ofödda.”

Det där var ju Ewerts ord. Och bland alla fantastiska hälsningar jag fått är ett brev alldeles särskilt. Det var det det som han, likt alla presidenter, lämnat efter sig till sin efterträdare. Jag har väntat med att öppna det. Men nu är det dags.

Det är tydligen bara en mening: ”Några goda råd kan du glömma, det här klarar du bäst själv. Men! Om de tjatar på dig och vill ha ner dig i en kanon. Säg absolut nej – och skriv in det i kontraktet. Det gjorde jag.”

Tänk att vi får uppleva en lördagsnatt på Yran igen! Musik, trängsel, kärlek. Tänk så fantastiskt att vi befinner oss på en plats på jorden där detta är möjligt. Där det enda problemet just nu kanske är hur vi ska komma hem när det nu inte finns några nattbussar. Men i isåfall ses vi ju bara Raggarstatoil och delar en mosbricka i gryningen.

JAMTLAND JAMTLAND JAMT OCH STANDUT!

Ingenting är som sommarnätterna i Republiken. Ingenting är finare än människor som samlas för att fira livet. Här står vi nu. Du där som är nykär. Du som saknar någon som inte är här. Du som oroar dig för någon du älskar. Du som ska bli morfar. Du som står på tröskeln till vuxenvärlden och vacklar. Du som fått ett tungt besked. Du som vill ha ett jobb. Du som bara vill vara fri och älska vem du vill. Du som just flyttat hit. Du som just kommit ut. Du som känner sig otillräcklig och du som bär på hemligheter. Du som bara vill känna livet i dig. Du fina fina människa. Du är inte ensam.

Jag är så stolt, ödmjuk och tacksam över att få vara er president. Vi har ju bara börjat, vi har en lång väg att gå. Och nej, det bästa har inte hänt än…

Leve folket.

Leve mod, civilkurage och jävlar anamma!

Leve Jamtland!

Leve Republiken!


lördag 30 juli 2022

Semester del 3

För en vecka sedan åkte vi upp till Jämtland. Med vi menar jag då jag, Jonny, Calle och Agnes.
Vårt första stopp var på Gimårasten utanför Bräcke.
Där stannade vi för att vi hade hört att deras mat var så fantastiskt god. Å det var den kan jag säga.
Jag åt en älgburgare med cheese’n bacon. Dra åt helvete vad gott!! Alla andra hamburgerhak kan stänga ner nu med detsamma!
Gimårasten är ingen Ställplats, utan bara en vanlig parkering. Men sån’ t struntar Jonny i. Han skäms aldrig. Han gjorde världens camp där på asfalten🫣



Så var det dags för Boltonfesten på lördagen.
Den klarade vi av med bravur trots att det bjöds på Mora Nisse hela tiden (MoraNisse=likör 43, blåbärssoppa och grädde).


På söndagen åkte vi vidare från Halåsen in till Östersund. Där åt vi lunch på Stråket, men när vi väntat i nästan 50 minuter på maten så gick Jonny och sa till. Det visade sig att de tappat bort våran bong så köket hade aldrig börjat med maten. Ingen ursäkt eller en extra bira eller någon kompensation. Så jävla dåligt när vi köpt mat för flera hundra. Bara Jonnys skaldjursplatå kostade över 600 spänn. Så surt!

Nåja! Livet går vidare och på kvällen hade vi bord ute på Tivars på Norderön. 
Men det var också en besvikelse. Där fick vi också vänta på både mat och dryck. Dessutom så var inte maten speciellt god. Hade kunnat göra både fisk, skaldjur och kött bättre själv.
Tråkigt!
Men vi hade en mysig kväll och vi sov gott trots att vi bodde bara 500 meter från Stråket i vår husbil

Utsikten från husbilen, över Storsjön och Frösön.

Nu är det måndag och vi är bjudna på lunch hemma hos Eivor och Seve. De bjöd på en fantastiskt god trerätters lunch. Till efterrätt fick vi jordgubbar och grädde. Jämtländska jordgubbar 🍓❤️




Efter lunchen packade vi ihop, lämnade Östersund och åkte till Arvesund. Där fick vi upp förtältet och kunde sitta som kungar och spela spel trots regn och rusk.

Killarna kunde fiska å Jonny fick en harr.


På tisdagen åkte vi till Åre och Buustamon.
Där hade vi bokat både spa och middag.





Den maten och servicen var det inget fel på däremot. De var supertrevliga och gästvänliga. De tog emot oss med öppna armar trots att vi kom och bodde i husbilen, stod på deras parkering istället för på hotellet. Men vi snålade inte heller med att äta och dricka. Det var fantastiskt god mat och det märktes att de är en white guide restaurang.
På onsdagen skiljdes våra vägar åt och jag och Jonny började vår resa neröver.
Våra planer var att åka till Storsjö kapell och sedan vidare neröver Härjedalen, men det var så kallt och ruskigt i fjällvärlden så vi tänkte om när vi vaknade i Åre med regn, storm och bara 5°C.
Vi åkte tillbaks till Östersund och fortsatte mot Stugun.
Den kvällen sov vi på en supereliten camping utanför Bispgården.



Nästa dag landade vi utanför Härnösand i Barsviken.
Där har Knuts svärföräldrar sin stuga.
Wow! Vilket härligt ställe och vilket mottagande med god mat och dryck och härliga samtal.
Efter några dagar i den Jämtländska kylan var det skönt med lite sommar och sol igen.







I går bar det av hemåt igen. Vi mellanlandade i Hållen för att hämta min bil men sedan fortsatte vi hem till stan. Det var skönt att komma hem och sova i vår sköna säng. Vi har inte bott hemma sedan torsdagen före midsommar så det var verkligen skönt att landa här i går. 

Nu dröjer det några veckor innan vi åker ut med Charlie igen. I dag skall han plockas ur och städas och ikväll vill jag promenera in till stan och sätta mig på en uteservering. Jag har saknat Muppsala.
Borta bra men hemma bäst!