Det luktar svamp och skog.
Det skulle kunna vara helt tyst, bara lövens stilla rasslande när de faller från grenarna och någon fågel hörs kvittra.
Nu har jag en hårdrockande man och hans musik dundrar från verkstan från tidig morgon till sena kväll.
Men om man försöker bortse från det så kan man ta tio steg från tomten och hamna mitt i skogen.
Sorgligt att jag inte kan gå längre än så här, men mitt knä klarar inte av skogspromenader i ojämn och mjukterräng. Det blir ingen svamp i år tyvärr.
Det är ändå skönt att jag inte behöver gå så långt förrän jag kommer ut i skogen.
Vårt hus i höstskrud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar