onsdag 26 oktober 2016

Ett slukhål

Det är i ett sådant jag är nu.
Jorden har rämnat under mig och jag faller.
Jag faller och går sönder samtidigt.
Jag kan inte andas och jag kan inte se framför mig. Mina ögon är vidöppna men jag famlar i ett mörker.
Mitt hjärta, min själ, hela min kropp har sprängts i tusen bitar.
Det som aldrig fick hända har hänt och jag står bredvid och skriker hjärtskärande ur min blödande strupe  men ingen hör, det är inget som hjälper.
Min älskade Ludwig har en tumör.
En elak jävla tumör på njuren.
Vad är meningen med det? En ung man som precis har börjat sitt vuxenliv får denna ytterst ovanliga cancerform.
Vad är det vi skall lära oss av detta då?
På måndag skall den jäveln bort och jag vill att du skall be för oss att det inte finns något mer skit där inne i denna fina människa.
Mitt vackra barn som jag älskar så.

P.S Ludwig själv har läst och godkänt detta inlägg. 



1 kommentar: