Fysioterapeuten

 Har haft problem med mitt vänstra knä sedan i höstas när jag ramlade i trappan i Hållen och gled på knät nerför två trappsteg.

Ringde jag läkaren då? Nä, just det. Men efter några veckor ringde jag och fick tid hos sjukgymnasten(fysioterapeuten). Den 13/12 skulle jag komma men det blev inställt pga sjukdom och sedan dess har jag inte ringt för att få en ny tid.

I torsdags när jag gick nerför trappan på IKEA så "vek" sig knät åt fel håll och det gjorde skitont. I fredags när jag vaknade så kunde jag inte ens stödja på benet. Tog två Diklofenak och gick vidare i livet. I morse tog jag mod till mig och ringde igen till Nyby Vårdcentral, där jag är listad. Fick tid direkt och nu har jag precis kommit därifrån. Jag är så jäkla lycklig. Hon kunde inte upptäcka något fel på knät, inget som var trasigt eller så, hon tror inte ens att jag har artros i knät. Hon sa att jag var väldigt rörlig och att allt såg bra ut. Mitt onda kommer från att jag fått en smäll och är därför öm mellan knäleden och underbenet. Jippi!

Nu har ja fått med mig lite träningstips på vad jag kan göra här hemma för att stärka musklerna runt båda mina knän och sedan har vi bokat en ny tid den 2/6 då hon skall göra ett helt träningsschema till mig tills dess. 

När jag skrev "tog mod till mig" här ovan, så är det precis så. När du är överviktig så handlar alla läkarbesök om just det och bara det. Att jag ramlat och slagit mitt knä är oftast av underordnad betydelse. "Jag måste väl ändå förstå att det inte är bra för knäna att vara överviktig?!". -Ja, men jag har ju ramlat och gjort illa mig, kanske jag svarar då. Men denna information går läkaren helt förbi oftast. Bla bla bla...överviktig....bla bla....inte bra för....bla bla.....gå ner i vikt.....bla bla bla....dietist...bla bla bla....gastric by pass...bla bla bla....inte bra att äta kakor och godis...bla bla...motion...

Men så var det inte den här gången, hon var bra och saklig och trevlig och hon verkar på riktigt vilja hjälpa mig.  Kanske det är skillnad på män och kvinnor som arbetar i vården? Hur som haver så är jag nu lycklig över att veta att mitt knä är helt och friskt. Jag behöver inte vara rädd att belasta det. Nu skall jag "bara" få igång mitt flås och min träning så kan saker och ting bara bli bättre. Hon föreslog också att jag skall börja på gym. Vi får se, svarade jag. Kanske när jag slutat arbeta, när jag kan gå på vilka tider jag vill. Det börjar bli många saker som jag skall ta tag i när jag slutar arbeta...haha. Jag kommer nog att lösa världssvälten och världskrigen också, bara jag slutar jobba...