Kände, böjde och drog.
Konstaterade att mitt knä var svullet.
Han har nu skickat mig till röntgen och efter det skickar han mig till en ortopedspecialist.
Kanske att jag får hjälp med mitt knä äntligen.
Efter sju år är det väl dags va?
Efter sju år är det väl dags va?
Jag grät av lycka när jag rullade ut från parkeringen.
Nu förstår jag inte varför jag var så och nervös?
Det där var väl inget att vara rädd för.
En sjysst läkare var det.
Tack för det!
Ingen rädder för vargen är...
#kaxig
 |
| Jag och mitt lilla knä <3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar