Kroppsideal

Jag har fajtas med min vikt i hela mitt vuxna liv.
Som barn och tonåring var jag smal som en videvidevidja men jag fattade aldrig det. Vikt och kropp var något som aldrig diskuterades hemma. Jag hade en tjock pappa men det var inte heller något fult eller hemskt.
När jag fick mitt första barn vid 22 års ålder så började min kropp förändras. Jag lade på mig fler och fler kilon.
Eftersom jag aldrig hade tänkt på vad jag stoppade i mig och aldrig heller hade motionerat så var detta med vikten bara något som skedde men aldrig något som jag tänkte vidare på.
När jag var 29 år och mitt tredje barn var nyss fyllda ett år så fick jag en chock.
Jag vägde nästan 90 kilo!!!!
Det var då som jag bestämde mig: HIT MEN INTE LÄNGRE!!!
Jag gick med i ViktVäktarna och på 10 månader hade jag gått ner 20 kilo.
När jag fyllde 30 år var jag smal och snygg. Aldrig mer skulle jag bli tjock igen.
Så gick åren och kilona smög sig på, ett efter ett.
Jag gjorde små tappra försök att gå ner och det gjorde jag men så gick jag upp igen lika snabbt plus lite till.
Sommaren 2012 tar jag kort på mig själv ute vid husvagnen. Ett kort som jag lägger upp på Facebook och där jag skriver " Sommaren är inte till för bara smala människor" Jag får många likes och jag är en stollt tjockis på 110 kilo!!.
Men vem är det jag försöker lura?
Bara mig själv. Alla tjockisar som säger att de är nöjda med sig själv ljuger, tror jag. Ingen vill vara fet. Det är jobbigt och svårt och varmt att vara fet.
Sagt och gjort!
Hösten 2012 tar jag hem en app på telefonen och med hjälp av den så går jag ner 20 kilo på 6 månader. Bara genom att räkna kalorier och inte stoppa i mig för många sådana.
Nu har det gått ett år sedan viktnedgången och jag har gått upp ca 5 kilo igen.
Jag känner mig fetare än någonsin och jag tänker att nu jäklar måste det ske något!!
Jag har 3-4 månader på mig att gå ner och bli snygg till sommaren.
Jag vet att jag kan.
Men det är nu själva grejen kommer. varför vill jag gå ner i vikt? varför är jag inte nöjd med hur jag ser ut? Jag vill ha de där kläderna och jag vill kunna ligga på en klippa vid havet utan att skämmas.
Vem har skapat mitt ideal? Varför måste jag skämmas?
Om man tittar på min kropp och tänker att jag är snart 50 år, jag har fött och ammat tre barn så har man sett värre saker i sitt liv!?
Varför avskyr jag mig själv så mycket? Kan jag inte bara se på mig själv och tänka just de sakerna som jag just beskrev att jag inte är någon ungdom längre och att jag börjar få en tantkropp.
Givetvis är det bra att gå ner i vikt för mitt knä och för mitt eget välmående men bara för att vara snygg? Frågan är hur snygg jag skulle bli?
Hur jag än håller på så kommer jag aldrig att se ut som 20 igen.
Vem har bestämt vad som är vackert och vad som är fult?

Typiskt mig att lägga ut en bild på mig själv i underkläder på internet!