All by myself.

Nu skall jag göra något som jag ALDRIG har gjort förr.
Jag skall gå ut på restaurang alldeles ensam.
Äta mat och t a ett glas vin i min ensamhet. Jag tycker att det känns jätteläskigt, varför vet jag inte.
Jag blev erbjuden att följa med min fina granne på fiskspa i kväll men jag tackade nej för jag känner att jag måste lära mig det här. Jag måste lära mig att vara med mig själv. Men jag behöver ju inte sitta ensam i en lägenhet bara för det. Jag kan ju gå ut och vara ensam bland människor och det är det som jag skall göra nu.
Men det känns läskigt och patetiskt på något vis.
Varför känner jag så måntro?
Tänk att jag är 45 år och jag har aldrig varit ensam i hela mitt liv.
Jag har alltid haft människor omkring mig, alltid haft mycket vänner, alltid haft en pojkvän/man och de sista 23 åren alltid ungar runt knäna.
Jag vet inte vem jag är? vad jag vill?
Det är många som har det så här jämt och ständigt.
 Nu skall jag gå ut och vara ensam med mig själv.
Önska mig lycka till nu!