Jag vaknar till ännu en fantastisk dag här ute på landet och känner att jag kanske skall ta och stanna i några dagar till.
Men nä!
Nu har vi bestämt detta och då får det bli så.
Jag får sitta här och njuta av den sista morgonen i mitt lilla paradis.
Det känns vemodigt att lämna detta nu i vetskapen om att det dröjer flera veckor till vi kommer tillbaks.
Det känns ganska sorgligt faktiskt.
Min plats på jorden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar