På kvällen gick vi på Katalin och jag höll på att kvävas.
Satte en fetaostbit i halsen det första jag gjorde så en kille fick springa fram och göra Heimlich på mig.
PINSAMT!
Men det var bara att stå där och bli tryckt på för jag kunde inte andas och ostbiten satt som en propp i halsen och kom varken upp eller ner.
Jag tyckte det tog evigheter innan något hände.
Men i sjäva verket var det över på några sekunder, sa de som var där.
Efter den händelsen var stämningen borta och jag ville bara åka hem.
Ont i halsen hade jag också.
Dagen efter kom våra kusiner till Uppsala och vi åkte i samlad tropp till Hållen.
När vi kom fram åt vi heta kräftor och sedan cyklade vi till havet.
Kvällen tillbringade vi i huset. Lagade mat tillsammans, drack vin, pratade, skrattade och dansade. till småtimmarna.
Det är roligt att vi tjejkusiner träffas en gång om år och behåller kontakten även om våra killkusiner blir lite sura över att de inte blir bjudna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar